SEMESTER

 Så var man hemma igen från semestern. 5 dagar är en låååång semester för oss. Fast vila ut blev inte så mycket av för svägerskan fyllde jämna år. Så vi hade kalas i princip hela tiden.

Vi fick köra över Höga Kusten bron väldans mycket senare än vi beräknat. 

I fredags så åkte vi in till stan och helt plötsligt larmade bilen "el-fel stanna omgående" ???? Jag rusade in och handlade och tänk så passande, Volvoförsäljningen ligger alldeles bredvid mataffären.

LO gick in dit och bad dom kolla vad som hänt. Domen blev generatorn har lagt av.... Volvo hade en ny hemma tidigast måndag. LO ringde runt och naturligtvis hade ingen bilreparatör eller försäljningsställe en ny generator till vår bil hemma. Söderströms kunde få hem en till lördagmorgon klockan 10. Det erbjudandet högg vi omedelbart. Det gick att köra hem med allt som drar ström avstängt ( förutom det som behövs för att ha bilen rullande såklart). Väl hemma åkte bilen i i garaget och grabbarna monterade bort den gamla generatorn och gjorde klart för att snabbt kunna få in den nya.

klockan 10 lördag förmiddag hängde LO på låset och mycket riktigt fick vi ut en ny generator.... Fort hem , satte in den nya och tänk det blev helt perfekt. Istället för att starta klockan 5 så blev klockan 13....

Det lyckliga födelsedagsbarnet fick nått hon önskat sig i många år. En söt liten Pepsie vann allas hjärtan.  Svägerskans barn hade smugit och haft hunden gömd i nästan en vecka. Dottern bodde i ett lånat hus lite längre bort på ön. Tänk så glömsk hon och förresten hela familjen betedde sig. Dom glömde blöjor till Leo(8mån), välling, badkläder och jag vet inte allt dom skyllde på för att kunna se till valpen och ordna mat, sällskap och rastningar. 

I en luftig stor kartong kom den raringen och jag lovar knappt något öga var torrt då Svägerskan öppnade och fick syn på sin nya familjemedlem. Hon grät glädjetårar och hela publiken sa :- Åååååååhhh såååååå sööööööt.

Sen vi var där senast ( 2 år sen) har dom byggt till ett härligt inglasat uterum och altan. Bara såååå fint... (Vill ha nått liknande). Det var mest solsken alla dagar då öppnade de glasdörrarna  både mot altanen och ner mot havet. Men ett par gånger rullade  moln in och blåste upp och då drogs dessa igen snabbt .

Den vackra utsikten blev kvar trots kvällsmörkret.

Nu ska ni få utlovade bilder:

Och så lite imponerande fåglar. En bild, högt väldigt nära molnen 

Smuts på linsen? Då förstorar jag väl lite... Just det en havsörn gled runt runt högt ovanför. Ibland sg vi inte den för den flög in i nått moln.

Lite mer fåglar.

Och så lite "ö-nöjen" de stunder vi inte åt, fikade eller sov. Det var väl lite snabbt om vår semester.

Mel följde ju med oss och verkade trivas helt utomordentligt. Skällde knappt på folk. Men lyckades charma till sig lite bollkastare och händer som kliade och klappade.

Jag fick några sköna stunder både på altantrappen och nere på bryggan. Virknålen följde naturligtvis med. Kom på att jag inte lyssnat på någon bok på resan.. Får åtgärda det i helgen då jag jobbar.

Nu ska jag hänga lite tvätt, starta en ny och sen blir det nog sömn med alla segelbåtar, solglittrande hav och trevlig samvaro som kommer att fylla min hjärna.

Förberedelsetid, inför lediga dagar

 Nu har det gått några händelserika dagar igen. Har haft ett kort besök igen. Nämligen en kusins dotter.

Glada och trevliga är dom. Skulle försöka sig på Skallberggrottorna sen dom druckit en kopp kaffe hos mig. Vi hade en hel del att prata om. Egentligen är det ganska fascinerande då vi inte pratat så där mycket förut. Men många gemensamma ord följdes och jag hoppas att få träffa dom igen snart... För att inte nämna hennes mor och far. Dom bor inte alltför långt bort, ca 10 mil... Men en bonde har liksom inte tid att åka så mycket.

Nu tänkte vi göra det ändå. Stockholm hägrar. Min svägerska fyller år och självklart försöker vi komma dit för att fira. Det är ju liksom lite mindre restriktioner nu. LO och jag har ju haft covid och så har vi tagit en spruta (nästa i mitten av augusti) . Det blir på en "enskild" plats och inte alltför mycket folk. Så jag känner mig trygg. Vi ska inte stanna så mycket när vi kör. Matsäck och sånt ska packas. Bara nått besök att tanka. Men Melia ska få följa. Hon behöver socialiseras.

Hon är lite mer av en enmanshund och är beroende av sin husse. Där känner hon sig trygg. Och så håller ju LO på att träna vallning med henne och i det läget gör hon ingen som helst nytta hemma på gården. Vip får stanna hemma och rycka ut vid akutlarm.

Det är ju så att är ensilagesilona fyllda (3 st) , hölon är packad och klar, 120 höbalar (plastade) och en hel drös med ensilagebalar som står och väntar på att hämtas.  Vi har lejt en som balar åt oss och det som är kvar och ligger nermejad redan (jo det är drängen som slagit) och dessa kan bli ströbalar av finaste sort. 

Ett nytt gäng sinkor har kommit ut till sinbetet. Är ju dumt att dom ska "nalla" av mjölkkornas bete. Det har kalvat en hel drös och jag gick ner på sinbetet idag och det är få fyllda juver. Hade jag hittat några så skulle vi ta in dom i morgon fredag. Fyra kvigor är kvar att kalva, men dom är redan inne bland mjölkkorna.

Vi har liksom hunnit med det mesta. I det läget tycker jag att bonden med fru ska ta lite siesta. Var gör man det bäst? Jo i Stockholms skärgård såklart. Undra hur många båtbilder jag hinner ta denna gång?

Jag har älskar vackra segelbåtar . Har aldrig varit ombord på någon. Men jag kan nog sitta på land och drömma. Vet inte om jag skulle tåla "sjögång". Är ju bara van att vara ute i roddbåt . 

Tror jag berättat det förut. Men min far gjorde lumpen och hamnade tillslut i Karlskrona där han fick en dröm att bygga en katamaran att segla på Ledingssjön. Han till och med skaffade ritning och gick och funderade på material.... Ritningen hittade vi bland de "heliga pappersamlingar" som fanns i barndomshemmet. Kanske nått barnbarn eller barnbarnsbarn tar över seglardrömmarna. Vem vet.

En sak till som fixats i veckan är hönsens utevistelse. Det är byggt en fin utonhushägn åt dom. Tror den är näst intill räv- och hök-säkrad. Hönsen kluckar förnöjdsamt och tuppen försöker gala, om än hest än så länge. Jag är säker på att det är av ren glädje.

Sedvanlig hö och stövelbild. Naturligtvis måste jag kravla mig upp bara för att sätta mig i höhögen och andas in fräsch hödoft och lyssna till svalornas pipande och duvornas kuttrande. Men jag kände att jag fick minsann jobba för att ta mig upp och även ner.... Ingen har trampat ihop stråna, så det är mjukt och tungt att ta sig fram... Träning behövs funderade bondtanten...

LO är nere i ladugården och talar för VMSarna att dom ska sköta sig, så att stackarna som ska jobba här hemma inte ska behöva slita ihjäl sig. I morgon ska vi åka och inhandla en hundflytväst... Melia ska få en, för vi är rädd om henne. Tror inte att det händer nått om man försäkrar sig innan.

Nästa gång blir det båtbilder, vajande vassruggar och salta vindar . Resfeber, ja som alltid , men jag längtar .

Ibland så händer det saker

 Igår kväll hittade jag dessa på altanbordet. Peo med söner har varit här några dagar. Albin och Axel har badat och Aron hade med sig sina jobbarbyxor och har man jobbarbyxor och handskar ja då är det väl helt självklart att man jobbar eller hur?

Jag log en del åt dessa fyra skruvar. Aron han tömde sina fickor innan han gick hem för dagen. Min far Helge han brukade säga att det var nått han värdesatte hos de som arbetade i hans närhet för han gjorde så själv. När man går hem för dagen tömmer man fickorna, för allt sånt tillhör ju bygget eller den arbetsplats man håller till på. Tycker det var så gulligt. Jag har i och för sig en annan aspekt på ficktömning..... Hur många har tvättat arbetskläderna med diverse kvarglömda saker i fickorna. Knivar, skruvmejslar, spik, skruvar och bultar, mobil, torkpapper och massa annat som saboterar tvättmaskinen.

Tredje silon är fylld och nu håller de på med torrhö.... Jo vi idkar barnarbete, fast han är inte ensam jämt. Just denna bild finns LO på stegen för att kolla höfördelaren, som inte vill gå så där tillövers. Men Z sliter på mycket bra. Drängen är ju med hela tiden också. Fast vid detta tillfälle var han hemma hos sina barn och väntade på att jag skulle komma och byta av honom. Blev nått fel på ensilagevagnen och då behövs flera händer som kan skruva.

Vi sysslar med lite "kalvplock" några gånger i veckan (7 st blev det förra veckan) . Blir fina kvigkalvar  och en och annan tjur.

Så idag, medan hövagnen rullade och hökanonen mullrade och blåste, så fick jag främmande. Alltså hur roligt som helst.. I min ungdom under 70-talet brevväxlade jag med lite folk över hela världen. Indien, Egypten, England och Ghana. Men den trognaste var en norsk tös som heter Jorunn från Drammen. 1973 kom hon och hälsade på hemma i Leding. Jag fick lära mig vad en "vaskeklut" är, "tyttebärssyltetöj" (dvs lingonsylt) hade vi ofta på matbordet. Hon var som en frisk fläkt den sommaren och lämnade många glada minnen efter sig. Hon hörde av sig nånstans uppe i Nordnorge och berättade att hon skulle åka ner till Umeå och sen fortsätta förbi Ö-vik på sin resa hemåt... Jo dom ska hem via Danmark. Men hon undrade om hon kunde komma och hälsa på tillsammans med sin man Tom.

Självklart blev jag glad och välkomnade dom varmt. 47 år sen och hon är sig lik. Samma friska fläkt och glada samtal. Vi har suttit och tittat på kort på älskade barn och barnbarn. Pratat om våra föräldrar och syskon. Berättat om hur 47 år kan fördrivas med jobb, familj och boende. Tänk så fort tiden går när man har roligt.

En underbart trevlig stund. Som jag sa när dom åkte att min sommar har blivit förgylld. Lite bilder tog vi och naturligtvis tänker jag hålla kontakten. Är ju så roligt att se att människor inte förändras , även om åren går.

Stunderna mellan lassen å fixade jobbarna så att hönsen fick komma ut till sin nya hönsgård.... Harry "second Duke of Sussex" syntes trivas bra ute i grönskan. Det ska bli nättak över hela gården också. Vill inte ha nån hök som inkräktar , likväl som att grindarna ska var så pass rejäl att räven inte göre sig besvär heller. Nu får vi bara vänta tills tuppen börjar låta sin röst bli hörd över nejden...

Måste avsluta med en kalvbild till. En söt liten Drina med det allra perfektaste lilla hjärta i pannan. Nu ska jag hoppa i säng. Förstår att det är de glada norska besöket som kommer att finnas på näthinnan innan John Blund tar över.