Med hårt arbete kommer man långt, Fast måste det alltid vara så jämt?
Det hotades med snö natten mot onsdag (det var idag det alltså) vi hade som vanligt kvigor ute ... Det har varit enkelt att köra rundbalar och utfodra dessa ungdomar i höst. Men snöiga djur gillas inte . LO, Drängen och Z jobbade måndag kväll och tisdag förmiddag ,med att sätta upp de nyinhandlade träskivor som Drängen hämtat under måndagen. Ni vet då han körde traktor och även hämtade spånbalar.
Tisdag eftermiddag var så tid för inhämtning av utedjuren. De kvigor som varit på sommarbete i Bredånger fick komma till övre fållan på "Plattan". Sen de två kviggrupper, den ena som huserat nere vid Strandbetet, rakt nedanför ladugården och den andra som hållit till på betena som ligger direkt väster om ladugården, dom fick komma till den nedre fållan. Från övre fållan ska 9 djur in direkt. och så ska vi slussa in några från den nedre för betäckning i lagom takt....
Igår kväll började snön falla ymnigt. Min parabol tyckte det i alla fall. Med mörk TV-ruta som inte hade någon kontakt med yttervärlden, startade jag en lyssnarbok istället och kurade ihop mig i soffan och nöt. I morse hade nästan allt regnat bort och regnet fortsatte så nu är hela närområdet blött, blött.
Jag har suttit och plitat ner alla förflyttningar så vi ska ha koll var vi har alla..... Kanske ett onödigt jobb men lite struktur vill jag ha, fast det ibland kan synas som totalt kaos.
Idag har vi dräktighetsundersökt. 19 stycken går i väntans tider och så kollade vi några som stod på slaktlistan.... En av dessa var dräktig så hon blir kvar. Fast vi hittade några till som tyvärr inte var det , så dom hamnade på listan istället. Måste ju sortera bort då vi köpt in några.
De kalvar vi fått i helgen verkar vara 2 kvigkalvar och en tjur. Men det har fötts 2 till denna vecka....Nu är småboxarna fyllda så det är dags att bli av med en drös avvanda.
Stackars Melia fick tyvärr vara med matte och sitta i koppel både då "manskapet" rusade och jagade runt kvigor från alla tre betena . Men när de äntligen var bakom galler fick Mel äntligen tillfredsställa sitt uppdämda vallbehov. Hon fixerade ungkvigorna med sitt allra bästa eye-blick. Gick bestämt framåt men sakta, sakta. Så behagade några kvigor försöka nosa på hunden. När dom kom nos mot nos, nöp Mel lika snabbt som en mamba , den närgångna i näsan så kvigan ryggade omedelbart.... Nog verkar hon sätta sig i respekt allt.
Men när vi stod där och väntade på ena kvighopen och Melia snurrade och försökte ta sig lös så hon skulle få rusa efter älskade husse, då lovade jag henne att nästa säsong ska hon minsann få jaga efter desssa fyrbenta vallningsobjekt. Alla turer. Så hon nöjde sig med det för denna gång.
Och inte kan jag låta bli att förmedla ett fint kort som Emma skickade ner.... Har faktiskt fått in det som bakgrund på min dator. Lycklig farmor och farfar som tyvärr ska åka hem. Fy så jobbigt det är att åka därifrån.... Men snart syns vi igen. Och vi får ta och hälsa på våra andra fem barnbarn som faktiskt bor runt omkring . Jag har ju dom lika kära såklart.
Nu är det "Bonde söker fru". Stör ej , bondtanten vill se utifall någon av bönderna lyckas hitta sin drömdate...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar