Efter regn kommer visst solsken

 Här är det blött så det räcker nu. Vi har haft regn och regn och regn. Lökarna i flaggstångsrabatten har lätt tagit simmärket magistern eller nått sånt, för  klara av vatten i näsa och öron måste dom klara utifall det ska bli några tulpaner till våren. Men idag verkar solen tagit över och det känns genast lite trevligare. Undra om jag ska ta mig ut och plocka klart med blomlådor och sånt som behöver ses över så det blir lättare att få snyggt till våren...

Här sitter en nyduschad hund. Hon behövde verkligen en omgång med Barnängens duschschampo. Vad hon gjort? Vår katt älskar att öppna ytterdörren , så den är oftast låst. Läs oftast ordentligt.. Jag hade glömt att låsa den och hon knallar in för att få lite frukost. Jag sitter slött vid köksbordet och märker inte att den "lilla bruna" gått iväg på strövtåg (tack och lov i närområdet). Min svägerska som är här upptäcker dörren och jag rusar ut och tänker vart är lilla gullhunden.... Ropar och tänk hon kommer nästan omedelbart??? Hon ser väldigt blöt ut. Jag berömmer henne och hon springer in och är såååå lycklig för berömmet.... Efter några språngruscher mellan TV-rum och kök lägger hon sig under köksbordet vid mina fötter. Jag sitter i godan ro och plottrar med telefonen (måste ju erkänna att sånt gör jag emellanåt) .... Först förnimmer jag en liiiiiten pikant doft som ökar i styrka, så tillslut funderar jag på senapsgas eller nån annan gräslig kemisk krigsföring..... Den lilla bruna har hittat nån skit som hon rullat sig grundligt i. Jag bestämmer mig för att förpassa henne snabbt in i duschen. Tar av halsbanden och där jag ser att de hundskitar hon rullat sig i fastnat på flera ställen på baksidan av halsbandet. Tur hon gillar att duscha. 

Nu är hon lugn och luktar lite bättre... Men aromen kan ha fastnat i min näsa eller kanske halsbandet blivit impregnerat. Men i alla fall luktar det mindre. Så r det när man har sina hundkompisar inne i huset.

Vi har fått kalvar naturligtvis. två tjurkalvar kom i söndags och jag tror att det blivit två till måndag-tisdag . Men det tror jag blev kvigkalvar. LOs syster har varit här så jag har kunnat smita från kossorna några dagar. Men i morgon ska jag gå ner och reda ut mina ogjorda arbetsuppgifter igen. Är skönt att ibland inte bry sig.....

Det blev frostgrader för några dagar sen, men sen blev det på plus igen och då var det en dag som dimman hängde kvar länge över Moälvens dalgång. Fram med kameran och så fick jag beviset, vår altan seglar över trädtopparna och molnen. Där till höger kunde det vara Mount Everests topp. Så nära himlen kändes det att jag var i fantasin.

Snart helg och då är det ladugårdspass igen. Det ska skruvas ny inredning vid kossornas foderbord och så i ungdjursavdelningen blir det nya boxar på en sida. Några kvigor ska in för dräktighets-undersökning. Men början till juver har dom i alla fall. Måste bara "tidsbestämma" förlossningen. Dom slussas nog in till koavdelningen för att träna in sig inför deras "mjölkningsarbete" efter kalvning.

Men idag blir det nog lite slöare jobbuppgifter. Svägerskan ska till tåget vid middagstid ungefär. Men fördelen med att hon kom är att gästrum/lekrum blivit ordentligt städat. Siri har jag lovat att sova över när det rummet blivit beboeligt vilket hon noterade ögonblickligen då hon kom för några dagar sen. Sen skulle hon till toan som ligger innanför tvättstugan. När hon gick in  hördes WOW och ett solstrålande ansikte tittade fram bakom den öppna dörren och vi kände genast hennes enorma uppskattning.... Begriper ni hur det såg ut innan städning ? Ja visst ja, blomlådorna???? Och jag ska nog passa på att putsa några fönster till. Typiskt att solstrålarna ska visa alla fluglortar på glasrutorna.

Vinterförberedelser, snart stannar snön.

 Med hårt arbete kommer man långt, Fast måste det alltid vara så jämt?

Det hotades med snö natten mot onsdag (det var idag det alltså) vi hade som vanligt kvigor ute ... Det har varit enkelt att köra rundbalar och utfodra dessa ungdomar i höst. Men snöiga djur gillas inte . LO, Drängen och Z jobbade måndag kväll och tisdag förmiddag ,med att sätta upp de nyinhandlade träskivor  som Drängen hämtat under måndagen. Ni vet då han körde traktor och även hämtade spånbalar.

Tisdag eftermiddag var så tid för inhämtning av utedjuren. De kvigor som varit på sommarbete i Bredånger fick komma till övre fållan på "Plattan". Sen de två kviggrupper, den ena som huserat nere vid Strandbetet, rakt nedanför ladugården och den andra som hållit till på betena som ligger direkt väster om ladugården, dom fick komma till den nedre fållan. Från övre fållan ska 9 djur in direkt. och så ska vi slussa in några från den nedre för betäckning i lagom takt....

Igår kväll började snön falla ymnigt. Min parabol tyckte det i alla fall. Med mörk TV-ruta som inte hade någon kontakt med yttervärlden, startade jag en lyssnarbok istället och kurade ihop mig i soffan och nöt. I morse hade nästan allt regnat bort och regnet fortsatte så nu är hela närområdet blött, blött.

Jag har suttit och plitat ner alla förflyttningar så vi ska ha koll var vi har alla..... Kanske ett onödigt jobb men lite struktur vill jag ha, fast det ibland kan synas som totalt kaos.

Idag har vi dräktighetsundersökt. 19 stycken går i väntans tider och så kollade vi några som stod på slaktlistan.... En av dessa var dräktig så hon blir kvar. Fast vi hittade några till som tyvärr inte var det , så dom hamnade på listan istället. Måste ju sortera bort då vi köpt in några.

De kalvar vi fått i helgen verkar vara 2 kvigkalvar och en tjur. Men det har fötts 2 till denna vecka....Nu är småboxarna fyllda så det är dags att bli av med en drös avvanda.

Stackars Melia fick tyvärr vara med matte och sitta i koppel både då "manskapet" rusade och jagade runt kvigor från alla tre betena . Men när de äntligen var bakom galler fick Mel äntligen tillfredsställa sitt uppdämda vallbehov. Hon fixerade ungkvigorna med sitt allra bästa eye-blick.  Gick bestämt framåt men sakta, sakta. Så behagade några kvigor försöka nosa på hunden. När dom kom nos mot nos, nöp Mel lika snabbt som en mamba , den närgångna i näsan så kvigan ryggade omedelbart.... Nog verkar hon sätta sig i respekt allt.

Men när vi stod där och väntade på ena kvighopen och Melia snurrade och försökte ta sig lös så hon skulle få rusa efter älskade husse, då lovade jag henne att nästa säsong ska hon minsann få jaga efter desssa fyrbenta vallningsobjekt. Alla turer. Så hon nöjde sig med det för denna gång. 

Och inte kan jag låta bli att förmedla ett fint kort som Emma skickade ner.... Har faktiskt fått in det som bakgrund på min dator. Lycklig farmor och farfar som tyvärr ska åka hem. Fy så jobbigt det är att åka därifrån.... Men snart syns vi igen. Och vi får ta och hälsa på våra andra fem barnbarn som faktiskt bor runt omkring . Jag har ju dom lika kära såklart.

Nu är det "Bonde söker fru". Stör ej , bondtanten vill se utifall någon av bönderna lyckas hitta sin drömdate...

Sötungar och bebisligister

 I helgen har vi varit i Skellefteå och hälsat på Agnes och Ingrid, ja deras föräldrar också såklart. De små töserna (som växer så det knakar) fyllde 1 år i fredags. Det kändes som ett "måste" att åka upp och gratulera. 

Ska jag vara riktigt ärlig skulle jag inte skriva ett måste utan farmor och farfar ville nog av hela sitt hjärta få åka uppöver och gosa med sina yngsta barnbarn.

Klart vi hade ett paket med (kanske inte så litet), men det var helt perfekt att klättra på.

Dessutom är paketsnören alltid uppskattade av 1-åringar verkar det som.

Hissade flaggan gjorde vi är vi åkte hemifrån. Det var ju trots allt deras dag i fredags. När vi kom upp möttes vi av två glada töser  som har börjat gå. Vi blev uppassade hela dagarna. Fick ägna all bebisvaken tid tillsammans med "småpuddingarna".

Hotell Aurum höll sängplatsen och frukosten . Medan Emma och Andreas skötte övrig marktjänst. Hoppas ni förstår att vi blev bortskämda hela helgen. Vi fick även träffa  delar av Emmas släkt där uppe vilket alltid är trevligt. 

När vi skulle åka ville Ingrid upp i farmors famn och tänk hon kramade mig så innerligt att jag höll på att stanna några dagar till. Gullebarna våra. Men de kommer ner i mitten på nästa månad, så vi får börja räkna minuterna tills dess.

Tur var det ändå att Andreas ringde och sa att det kunde börja snöa på söndagen. Vi bytte till vinterdäck samma morgon vi åkte upp. Kräksnöade från Skellefteå till Umeå.... Sen blev det bara lite regnskurar och absolut inga snöfyllda hjulspår.... Fast i morse när vi vaknade så var hela vår värld i Västerhus också vit.....

Våra kossor återgick till helgkalvningar. Dom trodde nog att vi skulle vara hemma, men vi lurade dom nått alldeles.  Det blev tre stycken kalvningar. Men i morgon ska jag kolla könen på dessa.... Dagen har varit fylld av annat. Jag har varit hos frisören idag och handlat då kylskåpet har en benägenhet att "förinta" vissa matingredienser och påfyllning krävs med jämna mellanrum. Matlagning för mig naturligtvis och LO har schoppat lös på Granngården och Byggmax,  Både spånbalar och väggskivor fyllde balvagnen som drängen drog in.... Alltså ni förstår att han använde en traktor va? Väggskivorna håller på att skruvas upp inne i ligghallarna vid Plattan. Djuren som gått där har genom åren , har gnagt hål så det var dags att "snygga till".

I torsdags kom så äntligen de nya fodergrindarna vi beställt. Så denna vecka är det full gas med att först se till att kvarvarande ungdjur kommer in på Plattan och in i ladugården från betet. Sen ska inredningen in både utefter foderbordet i mjölkstallet (har vi tur så kanske kossorna slutar att slänga ensilage i gödselrännorna så att skraporna får gå i lugn och ro) och även nya flerboxar till småkalvarna. Kanske en liten förändring i mångas ögon. Men jag tror att för oss kommer detta att göra en bättre arbetsmiljö över huvud taget.

Blir nog till att föreviga alla dessa små förbättringar  när det är klart.

Med så mycket på veckans schema är det gott att blunda med ögonen en stund och drömma sig tillbaka uppåt norr och minnas glada leenden och busiga blickar. Tittut och dadadada. Lite titta och didididi.

Bebisligisterna tränar sin far i "horisontal parenting" , ett nytt ord som jag lärde mig denna helg. 

Höstfeeling

 Oktober med spöregn. Jag vet att jag inte är ensam i landet om detta väder. Idag har det varit vått hela dagen. Men med ett välplanerat innejobb har jag inte varit speciellt störd av rotblötan, Jag räknade löner och så kom "foder-Kalle" med dator och skrivare i full kareta.

Jag tänkte få presentera 6 nya "medarbetare" här på gården. Ringa, Benita, Greta, Ringa, Juva och Vega är deras namn. Tänk köpa in 6 djur och inget av namnen finns i ladugården sen förut.  Två SLB och så är det 2 SRB och sist 2 lite blandade (med SRB). Vi har dom på bås just nu men snart ska dom in i lösdriften. Dom ska få byta plats med några sinkor som behöver  magrare kost.  Men det är lugna och gemytliga töser. Riktigt fina . Trots att det är "rö-kor". Såna är jag uppfödd med och jag måste påpeka att tidigare upplevelser med såna har kanske inte varit riktigt på topp. De "rödingar" vi hade kunde verkligen  ordna högt blodtryck och sur min .Fast vi haft haft och har fortfarande röda i vår besättning . Jag ska villigt erkänna att avelsarbetet troligen gått framåt vad gäller humörbiten i alla fall.

I lördags firade vi Albin, mitt äldsta barnbarn. Blev tacos och så tårta.  Man fattar inte hur fort tiden går egentligen. 10 år till då har han körkort, tagit studenten och kanske har jobb eller så är det högre studier som gäller... Oj oj och jag är fortfarande 43??????

Sen måste jag väl också berätta att under veckan som varit så kom 4 kalvar, 2 av var sort och det tisdag och torsdag. Helgen var kalvningsfri. . Men så har det fötts 2 kvigkalvar idag måndag ??? Vad är detta??? Ska jag skylla på klimatförändringarna???? Eller kan det vara korna som börjat förstå att matte och husse börjar bli till åren komna och behöver helgerna utan extra överraskningar så att det mer liknar rekreation att göra helgpassen???  Utav dessa kalvningar är det bara en äldre som kalvat , de andra är kvigor... Jag vill ha mjölk till kalvdans snart , men denna kossa är sinbehandlad och kvigornas mjölk ska räcka till deras egen kalv.

När det inte kommer några överraskningar så kan Melia hänga med husse nästan hela tiden.

Hon får följa med och utfodra kvigor som är kvar ute på betet. Sen kan hon få hjälpa till med att rulla ut en bal i gamladugården (kan aldrig vänja mig vid "ungdjursavdelningen") . Hennes uppgift (om hon får göra arbetsschemat själv alltså) är att gå framför balrullen och nypa nyfikna i näsan.... Man ska inte lägga näsan framför utrullande bal eller hur hennes ordspråk kan låta. 

Hon är liten än men jag tror att hon jobbar på att klättra uppför "respektstegen".  På kvällarna får hon följa husse och lycklig, göra kvällsrundan. Då gäller foderbordspatrullering i mjölkladugården. Man måste se till att äldre kossor som är vana att se svart/vita jyckar, begriper att nu snart är det den lilla bruna som regerar.  När hon kommer hem igen, har jag aldrig sett en hund ta sträckan  "hallen - TVsoffan" med så få glädjeskutt som möjligt ( Carl Lewis ta dig i brasan). Hon landar galant bredvid mig och kramar länge, länge...... Goshunden våran. Det är svårt att förstå att hon kommer att bli Melia -"kossornas skräck" inom nått år. Eller jag kanske ska skriva Mel the meanest cattledog with the happiest tail. Ja eller nått sånt. Trevlig familjehund är hon i alla fall..

9 oktober blommar fortfarande nyponrosen...Vore den inte så taggig skulle jag nog plocka in dom och sätta i vas, men den doftar ju så enormt så man får väl ont i huvudet. . Men jag har respekt för dessa . Mor och far beslöt att klippa ner hela häcken med nyponrosor där hemma i Leding, nån gång under förra århundradet (en fras jag längtat efter att skriva).... Det slutade med taxiresa till akuten för far som , när han skulle plocka bort de avknipsade kvistarna, fick flera taggar i fingret. Efter nån dag då han inte lyckades plocka bort alla, började ett blå-lila streck krypa uppför handleden på väg mot armvecket och via axeln försöka ta sig till hjärtat och förgifta honom för gott. Blodförgiftning är inte att leka med. Därför har jag stor respekt för dessa väldoftande, men ack så mordiska blommor.

I morgon tänker jag mig till Björna och kyrkogården med ljung. Alltså den skulle dit för flera veckor sen. Men förkylningar, regn och annat arbete har fått ta över. Men i morgon , äntligen. Blir inte ofta jag åker upp till föräldragraven.  Syster och jag delar dessutom på dessa resor. 

Jag minns dom inte bara där utan dom finns i tankarna varenda dag. Dyker ofta upp tanken att hur skulle dom gjort, sagt, tänkt. Dom finns med i allt det dagliga.

Oönskad bonde eller

 Jag har alltid sagt att jag vill bli bonde. Ett "kall" kanske. Men mina föräldrar började med 5-6 kor på Sundsnäset och sen "snäppade" se upp till 10-12 kossor när vi flyttat till Leding. Jag har berättat det förut , men när vi hade sommarlov betydde det att höskörden skulle bärgas. Så det blev minsann inga semesterresor annat än söndagarnas rogivande fisketurer med gofika (tekakor med gott pålägg)  eller så spelade vi fyrmansvist efter föräldrarnas ladugårdspass och hade det trevligt så.

Jag har alltså nått mitt mål, jag jobbar med mitt drömyrke. Min tanke med  bondeyrket har nog varit en känsla av att jag, tillsammans med min make, får glädjen att producera bra mat till befolkningen.. 

Jag har känt stolthet över att jag jobbar och sliter , dag ut och dag in, men har haft arbetsglädjen i behåll. Jag har producerat riktiga råvaror som kommer mina grannar, kommuninnevånare och landsmän till godo. Alla kan ju inte ha en kossa att mjölka i garaget, en liten hushållsgris som bökar mellan rosenbuskarna, ett lamm på altanen och sprätthöns fulla trädgården.

Glädjen att få vara med när en rar liten kalv. föds. Att få vara med och se den växa och bli en fin mjölkko och så vidare. Att få planera bästa växtodlingen. Att få ta upp härlig nyharvad matjord i handen och låta den smula sig genom fingrarna och känna jordens mjukhet. Så och skörda. Att få se en gul kornåker med vajande ax i vinden och veta att snart får tröskan börja jobba. Att plocka en bukett med härligaste rödklöver och prästkragar (jag älskar stora buketter med styvmorsvioler, men där vet jag att växer dom är det kalkfattigt och dåligt gödslat).  Den härliga doften av nyskördat hö.... Ja det finns många underbara bonde-ögonblick. Till och med när jag sitter här och skriver så ler jag och hjärtat blir varmt.

Men måste säga att nu börjar man fundera Vad sjutton håller man på med. Finns det nått mer oönskat yrke i Sverige idag? Man ska höra på reklaminslagen på TVn att "TACO FOR THE CLIMATE" och alla skuttar runt och ser njutbart överlyckliga ut. Det är alltså vegotacos man ska äta.... Vegofärs och grönsaker typ avocado, kiwi, ananas, sparris med mera. Allt för miljön.... Bäst för miljön är alltså att importera????

Lilla bonden Iris i Västerhus kanske inte ska slå sig för bröstet och tycka att hon gör nått gott för  mänskligheten. Hemköp "berömmer" de som handlar "miljövänliga" importvaror från Peru, Brazilien, Nya Zeeland , istället för våra fina inhemska matprodukter. Mjölken som jag så grymt stjäl från de stackars moderlösa kalvarna är ju rena giftet. Köttet som jag producerar på gården kan man ju jämställa med kannibalistiskt.

Nya lagar och regler kommer i en jämn ström under året. Många av dom kommer från grupper tillsatt av landets styrande. Dessa ska representera olika skikt från vårt samhälle. Vad gäller mat och djur så finns väl nån bonde ( eller en LRF-representant), några från slakterier och mejerier, och sen flera veganer, veterinärer och  några politiker. Beslut tas oftast från personer som inte lämnat sitt stadsplacerade skrivbord på åratal. Okej dom kanske har lämnat för att ta sina barn till Skansen eller ännu längre till Ölands sandstränder eller till Midsommarfirande i Dalarna för att verkligen känna på glesbygd.

Kommunen och Länsstyrelsen ska ha sina tillsynsavgifter . Då ska det kontrolleras allt från gödselanläggningar, foderförvaring, djurvård och naturligtvis skötseln av åkrar och ängar. Allt för dyra slantar som jag ska betala från den allt minskande lönen jag har som bonde. 

Nu funderar vår kommun på att klämma åt alla de bönder som har åkrar, skog och beten nära gamla och nya vattentäkter. Okej klart dom vill värna tätorternas vattentillgång.... Men börja belägga med dyyyyyyra anmälningsavgifter för att meddela vart man parkerar traktorn när man gör kväll???? Och tro nu inte att det räcker med att anmäla en gång. Nä varje gång man flyttar fordonet ska det anmälas.... Nu står traktorn framför ladugården (med max 200 l  i tank).... Anmäl och betala 1000-5000 SEK.... Idag ställde jag traktorn bakom ladugården ( med max 200 l).... Anmäl och betala ny avgift. På fredag står traktorn ute på fältet för det har blivit punka på bakdäcket. Så den blir nog där hela helgen (max 200 l i tanken) anmäl och punga ut begärd summa.... Även skogstraktorer och lastbilar ska beläggas med anmälningsplikt.

Här sitter jag då alltså, lite snopen måste jag säga, och inbillade mig att jag gjort något bra under mitt liv..... jag trodde att om jag har flera kossor och på så sätt kallar det mitt yrke och använda alla timmar som behövs att jobba i ladugården. Då kanske grannar som är lärare, läkare, fabriksarbetare, sopkörare, pensionär ,kung eller dataprogrammerare (det finns fler yrken men jag orkar inte räkna upp alla) köpa från mig och slippa mjölka sin ko i garaget och ha bilen där i stället.. En så kallad win-win situation tänkte jag.

Men istället ska jag sitta och skämmas för att jag plågar djur och mördar dom i slutändan. Stjäl mjölk och sliter kalven från sin  gråtande komor direkt.. Jag är helt värdelös på att odla avocado, bananer och ananas. För att inte nämna nötter, kiwi och dadlar.

Dålig dag idag??? Kanske men hur ska man ta allting. Man ska vara på sin vakt så inte obehöriga kommer och försöker att hitta alla brister och fel dom vill hitta. Kommande avgifter och påslag på skatter. 

Nu ska jag se bonde söker fru... Kanske nått som kan locka fram ett leende.

Åter till vardagen

 Nog för att jag firat i lugn och ro hela förra veckan. Så kändes det ändå skönt att få "koppla av" i ladugården helgen som var. Kornas vana trogen, slog dom till med en kalv i fredags eftermiddag.

En rar kvigkalv som heter 2545 Dockan... En klar kandidat att bli en ny fin mjölkko . Men åter igen visar kossorna sin "illvilja" att sköta kalvningarna när det är helg..... Blir det nått elände är det ju jourtaxa hos veterinären...

Idag har jag knappat in lite bokföringsverifikat innan jag åkte och handlade. Hem och fixa en snabb middag för efter 17 hade jag tingat fårklippning.

Har hittat en jättetrevlig skotsk klippare. Bor i Härnösand (eller i närheten av den stan). Okej jag har bara 6 tackor, men då vi har problem med ryggar och axlar här på gården och i och för sig tid är också en bristvara. Så då lejer man och lejer man vill man ha en bra . Det har jag hittat. Som sagt jag rekommenderar Ian Thomson å det varmaste.

Nu är det bara Blackie som behöver friseras lite innan vintern.  Faktiskt tyckte jag att alla tackor såg "korthåriga" ut och det bara var Elsa (Bättans lamm) som verkade behöva klippas..... Men där bedrog jag mig. Men jag tror tackorna är vid gott hull ändå. Det märks nog att dom ätit både grönaste bete och gott ensilage....

Annars så måste jag ju stolt få berätta att den 1 oktober blev jag "mormoster". Min systerdotter fick en alldeles underbart söt tös. Jag föreslog att hon skulle ha fött redan den 30/9 för då hade min far namnsdag. Jo han hette ju Helge. Men  det är nog bebis som bestämmer sånt alldeles själv. Den 4 oktober åkte flaggan upp igen då Andreas fyllde år. Han bor i Skellefteå, men som alla vet är världen så liten att jag hissade den svenska fanan i ganska ruggigt väder. Tänk när jag riktade telefonkameran mot flaggan så exakt i rätt sekund tog vinden tag och lät flaggan fladdra så där mäktigt . Jag "brände av" ett foto och så skickade jag bilden till födelsedagsbarnet. Vips så såg han att mamma självklart firade på det finaste sätt jag vet. Enda smolken i den bägaren är att jag inte hunnit baka kanelbullar??? Tror det är första  4/10 jag varit utan kanelbulle till kaffet???? Ska nog åtgärdas snart.

Vad gäller flaggdagar så är det en ganska hektisk period .Förutom för mig själv och Andreas har jag Albin den 10 och tvillingtöserna den 16. Den 24 fyller Simon år och så blir faktiskt Rex 13 år den 25..... Fast den senare (hunden alltså) hissar jag nog inte flaggan för.

Hösten rullar in obevekligen in över  mitt Ångermanland. Men visst är det varmt, ovanligt varmt. Inte en frostnatt än. Det har faktiskt varit snötäckt vid denna tidpunkt tidigare år.

Men hur ljuvligt vackert är det inte att få uppleva att löv i alla de färger hänger kvar ett tag till. Men nu lovar SMHI regn, regn och åter regn ända fram till helgen.

Snart har alla rundbalar kommit hem. Tror det blir nått lass kvar till morgondagen. Jag tänker köra lite mer bokföring i morgon och så planera för några nya kvigor som anländer under morgondagen. Jo jag vet att vi kanske har djur så det räcker. Men man måste förnya besättningen emellanåt. Vi brukar köpa in  ibland. Sen är jag lite fånig, för jag kan sitta och fundera på kossornas namn och hur dom ser ut och sånt. Jag vet att det är av både Holstein och SRB. Men dom kommer från en bra besättning inom norrländska gränsen och till ett bra pris.... Så det blir nog bra tillslut.

Nu tror jag det närmar sig "bed-time". Fast en liiiiiten kvällsmacka med ett mjölkglas till skulle sitta gott. LO är nere i ladugården och ser till att robotdiskarnna går ordentligt. sen kommer han upp, så mackan blir väl då... Men bara en liten.