40 årig bröllopsdag

 

Idag firar vi 40 år som gifta??? Alltså tiden går fort när man har roligt sägs det. Vi har det är enkelt att tänka tillbaka på hur vi träffades. Vi gick i samma klass på Nordvik Lantbruksskola . 

Nä jag drar inte den historien. Men vi har känt varandra i 45 år faktiskt. Båda med jordbruksbakgrund och intresse för detta yrke. Vi byggde vårt hus  och flyttade in 1988. Då var vår äldste telning född  och jag väntade nummer 2. Dottern föddes 1990. Så vi har haft våra bopålar på denna plats länge.

Nu är barnen vuxna och har egna familjer. 7 älskade barnbarn har vi fått.  1997 blev vi riktiga bönder då vi köpte LOs familjejordbruk. Då med 36 båsplatser. 2001 bestämde vi oss för att bygga ut för vi ville ha ett jordbruk som skulle kunna hålla så att vi båda kunde jobba och inte ha nått jobb utanför. Vi har båda trivts med att jobba tillsammans. Många timmar har vi fördrivit med att stå nere i ladugården och pratat och funderat på allt mellan himmel och jord.

Tänk att han stått ut med mig.💖 Det är en ynnest att ha fått det liv som jag ville ha. Redan som barn sa jag att jag ville bli bonde. Alltså mitt drömyrke. Skulle jag leva en gång till så skulle jag nog välja samma jobb. ( Och karl måste jag väl få tillägga 💑)

Vi har ju Drängen som heltidsjobbar och en Dräng som jobbar halvtid. Så har vi en Piga (en tös med sisu) på ca 80%  och i sommar har vi en sommarjobbare. Sen tillkommer 2 x "låneson" och så det där eviga "barnarbetet" som vi alla bönder håller på med. Våra söner och dotter, några grannbarn  har fått köra somrarna igenom med ensilage och hö. Jagat kor och kalvar som rymt eller ska ut på bete och så vidare. Hjälpt till i ladugården och behöver jag förklara mer.

Sönerna har heltidsjobb numera Peo i Ö-vik och Andreas i Skellefteå, så det är svårt att sätta dessa i arbete. Peo är vår datasupport och löser det mesta av dessa konstigheter. Alltså jag förklarar ofta att jag lärde mig räkna med räknesticka jag . Innan jag slutade nian så fick jag min första miniräknare av märket Casio. Mina klasskompisar hade en finare modell av märket Texas och de kunde programmera dessa. Var alltså redan datakunnig när de började gymnasiet.... Men jag kunde räknestickan jag.....

 Vi "smygfirade" under lunchen idag med tårta. Nu ska jag egentligen inte blogga utan jag ska sätta fart på middagen. Ska nog hämta en påse strips och så grillas det korv till barnen. I morse svängde jag ihop en rostbiff och så blir det potatissallad till och en grönsallad kan jag nog fixa också. Vill ju ha en enkel mat så att jag också kan sitta och njuta.

Tro inte att vi bara sitter och firar. Nä livet på "ranchen" rullar på. För några dagar sen blev det ett hejdundrande åskväder. Det small och blixtrade och en av kviggrupperna sprang chockade genom stängslet och så in till den yngsta gruppen, som tack och lov höll till högst upp i sin fålla. Sen bullrade det lite till och och jag och Z skulle åka till affären. När vi svängde ut från gårdsplanen vår så ser vi 26 kvigrumpor på väg mot Själevad. Jag backar bilen och kör upp förbi vårt hus och tar mig (snabbt) bort mot "korset" övre och nedre Ängetvägen. Jag hinner före kvigorna och kan stoppa deras rusning... Där har Pamplona nått att lära sig. Jag och Z lyckas vända odågorna och så kommer resten av gårdsfolket, beväpnade med duktigaste vallhundar och hämtar upp dom . Alltså jag skulle ju på affären och hade mina finsandaler. Jag fick hoppa mellan koblajorna för inte kan man komma med koskit in på affären.

Här är "syndarna" där de ska vara.

LO sinlade 9 kossor och vi transporterade dessa till sinkobetet med god hjälp av cykel, springare och hundar. Drängen får agera "lockbete" och springa först. Jag öppnar grinden 😀. Man kan ju välja sina uppgifter.

Sen har väl några kor kalvat (tror att förra veckan föddes 3 tjurkalvar, men ingen denna vecka). Kattungarna är besiktade och med beröm godkända och 2 av dom har åkt till sina "forever home". 

Jag har plockat lite hallon redan, men de är redan i pajer som ska vara till den 16/8. Den dagen gifter sig min dotter med drängen klockan 13.00 i Själevads kyrka. Ska bli så trevligt med en fest så där mitt i augusti. Men först ska vi köra in en andra skörd ensilage och så har vi en begravning vi ska bevista. Ingen ro och ingen vila. Bara gno och bara kila. 😄

Denna utsikt har jag haft i 37 år alltså. Jag kan aldrig se mig mätt på Moälvens dalgång. Sommar , höst , vinter och vår har alla sin tjusning. Efter regn kommer solsken.

Nä nu är det bästa att jag går ut och plockar hallonen som hänger på grenar. De bara ropar efter att bli plockade, annars faller de ner.