För drygt en vecka sen såg jag att den sista av de som bodde i Leding under min uppväxt, har avlidit. Då menar jag av de "äldre" som fanns. Hon hette Siri.
Om jag räknar upp byns innevånare som det såg utifrån min början i byn.
Martin och Kajsa, (Martins mamma bodde också i det huset). Olga S, hennes mamma fanns med från början och så tror jag att hennes "sambo" hette Alvar. Harry och Linnea. Siri och Artur, farbror Kristoffer eller Kebbe som de flesta sa, bodde i det hus som hade varit byaffär tidigare). Jonas och Maria i det hus som vi köpte och flyttade in i. Vi bodde på nedervåningen och de hade undantagit andra våningen och så tredjevindan. (Jonas och Kristoffer var bröder). Olga och Ettmar (en liten anekdot måste jag nämna, han hade en tvillingbror som hette Andor nån som kan gissa vem som föddes först ?). John-Erik och hans mamma Anna. Viola och Hilmar. John och Anna Lundberg och John Salomonsson med fru. Hennes namn minns jag inte (på fy så pinsamt).Men jag ser henne framför mig. En rar liten tant med håret i knut och alltid ett vänligt leende på läpparna. Dessa bodde sist och längst in på byvägen mot sommarstugeområdet som byggdes runt Ledingsjöns utlopp. När man gick dit och sålde majblommor, röda fjädern, jultidningar eller lussade så fick man alltid en massa hembakade kakor. Av godaste sort.
(Observera att jag inte nämnt barnen i familjerna. De flesta lever än men de kanske får en egen berättarstund, vem vet).
När man svängde ut på 352:an mot Björna bodde Lill-Kalle och hans Frida på vänster sida och till höger bodde Bror Israelsson ( som hade världens finaste "pär-land" och plockade vackraste blåbären) och längst in på den lilla vägen Signe och Runo More´n.
Dessa bodde i byn Leding, dit vi flyttade sommaren 1968. Pappa, Mamma, min syster Karin och så jag.
Jag tror att på den tiden kunde man gå in i alla dessa hus och prata en stund, eller så hälsade de på. Minns Artur prenumererade på Nya Norrland och pappa prenumererade på Örnsköldsviks Allehanda (ÖA Kallad) och när de läst tidningen gick den som läst snabbast över till den andre och bytte tidningar. På det viset fick man ju alla händelser vinklade från båda sidor av politiken i kommunen. Nya Norrland var en "röd" sossetidning, så när Artur kom in med den sa han oftast :- Här kommer jag med regeringsorganet! Örnsköldsviks Allehanda körde nog en mer borgerlig inriktning, men motiveringen att pappa hade den var att i den tidningen stod det mer kommunnära nyheter.
Min mor hade hand om Peo när jag var på jobbet. Peo hade en stor idol i unga år och det var Zorro. Han var mästerlig på att fäktas med strumstickor och fick träna där i Leding, både med mormor Siri och så grannen Siri . Ja de hette likadant. Min mor fångade dessa båda i en vild fajt.
Man blir liksom lite nostalgisk. Minns också att farbror Kristoffer ofta påpekade hur vacker vår by var. Husen var byggda i rad, sa han och så hade vi ju gatljus som ett pärlhalsband genom byn. Till saken hör att farbror Kristoffer betalade minns hälften av byggkostnaden för gatljuset. Men om jag inte hört fel så är det ljuset släckt nu, för jag tror att kommunen skulle stå för strömkostnaden och det finns nog inte pengar i kommunkassan till gatljus till 15-20 fastigheter.
Minnen ska bevaras. Så därför räknar jag upp dessa människor för de har alla präglat min uppväxt och mitt liv.
I fredags kom det snö , som faktiskt låg kvar över natten. Det är ju fortfarande minusgrader under nattens timmar. Sen blev det storm eller kanske jag kan kalla det för rejält blåsväder, för inget blåste sönder. Man fruktar ju för takras och sånt numera.
I går kväll kom det en kalv , äntligen säger jag för nu tror jag det gått 3 veckor sen senaste födseln. Men denna ko har vi väntat på. Men nu äntligen kom hon. Jag tyckte mig höra att det är en kvigkalv. Faktiskt de kalvar som fötts under 2025 är övervägande tjurkalvar. Blir väl kompenserad för förra årets "kvigöverskott".
Jag hade förberett mig på foderräkning idag måndag. Så jag förberedde en smörgåstårta. Alltså jag lade på det som ska vara mellan brödskivorna. Jag kokade äggen och så tänkte jag fixa garneringen denna morgon så att räkorna är fräscha och goda. Nä då hade vi tagit fel på dag så han kommer i morgon..... Men jag har ju inte hunnit garnera så jag tror jag klarade tårtgrunden då den stått kallt till.
Får se om jag kan lägga ut en frestande bild på den senare.
Var och varannan kväll/natt ser man norrskenet "dansa" över himlafästet. Mäktigt och lite spännande. Jag har nog aldrig varit med om norrsken så ofta som denna vinter.
Nu i morgon blir det alltså foderräkning. Torsdag ska jag frisera mig och fredag är det en begravning . Det är en släkting till LO som vi umgåtts en hel del med. Mest jag och hans fru. Men han har hjälpt oss en hel del. Han var med och gjöt vår källare i huset. Han har hjälpt till med plansilobyggen och repat traktorer. Och allt har han gjort med ett leende och varmt hjärta. Det är också en som präglat mitt liv. Det är också en som jag kommer att bevara minnet av så länge jag kan.
Tänk att människor sätter spår på ens livsväg. Börjar man tänka efter så är vägen framåt ganska upptrampad och borde vara enkel att följa om man lyssnar och bevarar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar