Jadå tranor och Canadagäss är kvar än. Och tro det, med den sommarvärme som etablerat sig över hela landet. Men mer och mer ser jag "plogformade" fågelstreck. De tränar nog och kollar vem som ska vara teamleader .....Tror inte att de lämnar närmsta dagarna i alla fall.
Jag känner mig lite rådvill vad jag ska ta itu med idag. Har påbörjat bokföringen, men det känns inte rätt att slösa bort en sommardag som denna. Så jag for hem och vad gör jag??? Sätter mig vid datorn????
Men jag ska ut och hitta på nått trevligt arbete snart.
För 2 dagar sen plockade jag av ett äppelträd, med de finaste äpplen jag sett på det trädet. LO fick det på sin 30-årsdag av hans faster Ingegerd. Hon sa att det var ett Sävstaholm (namnlappen finns kvar) . Tänker göra must. Så 6 hinkar/grytor står ute på altanen fylld med äpplen och vatten som ska gotta till sig i 5 dagar enligt recept. Jag måste vara där och röra om en eller ett par gånger om dagen. Sen ska det silas och så tänkte jag pressa ur det sista ur äppelbitarna så ingen "vätska" ska gå till spillo. För nån vecka sen var jag in på Granngården och frågade efter en fruktpress (hade sett ett exemplar hos dem tidigare. Men jag var 2 timmar för sent ute. Den sista visningspressen var då såld.... Elände tänkte jag, men man kan ju klämma för hand också. Fast jag testar Jula, det kan finnas där.... Mycket riktigt , en exakt likadan press hittade jag på deras hylla. Tror till och med den var lite dyrare. Så jag behöver inte använda handkraft.
Jag hr fyllt lingonförrådet , både färdig sylt och påsar att koka senare. Det känns väldigt bra. Nu sitter jag och bligar mot mina plommon-körsbärsträd (visste ni att de kallas Mirabell?) . Det är små och söta bär. Gul-orange när de mognat. Tänker göra marmelad kanske eller? Grenarna är alldeles fulla, sitter liksom på rad utefter hela grenen.
En bild med omogna plommonkörsbär. Plommonet är lika stor som ett körsbär typ. På denna bild ser de ju att ha samma storlek som äpplen ju.
Enda bekymret jag har att fundera på är hur jag ska få bort "stenen" ur varje bär. De torde inte gå att "koka lös" dom? Nä det blir nog till att "plugga in" en bok i örat, sätta sig på altanen och pillra ut dessa oätliga saker (läste nånstans at man ska vara försiktig med kärnorna då de kan innehålla cyanid 😱. Men jag har ätit flera, men naturligtvis spottat ut hela kärnan och överlevt i flera år. Så jag tror att med stenen avlägsnad så löper man ingen risk.
I torsdags kom det ett lass med nya dräktiga kvigor. Jag satte genast in dom i datajournalen. Det var massor med nya namn. Olivia, 2 stycken Tärna, 2 stycken Irma, Pärla, Ebba, Henny , Hulda och sist men inte minst Majken. Hemma i föräldrahemmets ladugård har det funnits både Pärla och Tärna fast det var då SKB-kossor.
Två av dessa hade fäder med roliga namn.... Gatedancer ???? Kunde man ha den tjuren lös??? En annan hette Slam Dunk, farlig tjur som dunkar???
Men jag log igenkännande när jag fick till mig en Majken. Det hette den enda SLB-kossan som mor och far hade. De hade annars mest SRB lite mindre och mer bestämda djur. Hade betydligt mer temperament än var våra SLB-kossor hr idag. Men min barndoms Majken hon var lite eljest. En gång kom det en grabb som traskade in bland våra kor. Majken lade huvudet på sned och försökte se lockande ut. Pojken knallade fram och vips satte den inte så snälla kossan hornen under hans armhålor och slängde upp honom i luften. Varför hon gjorde så vet jag inte, men det var väl en markering att ingen okänd skulle komma in på hennes bete.... När vi köpt Majken försökte hon "mopsa upp sig" mot vår fina ledarkossa Louise, en SKB som alltid varit den som bestämt. (Fick hon inte det saboterade hon alltid koflocken när de skulle gå till betet) . Majken använde sina horn och försökte stånga Louise (som var hornlös). Ledarkossan höll på att förlora då hon var mycket mindre. Men det lustiga var att de andra korna gav sig på Majken och försvarade Louise. Tror de ville ha Louise som boss även i fortsättningen.
Sen var Majken en snäll kossa som nog gick i mitten av ko-raden när de skulle ta sig mellan betet och ladugården.
Dessa nya kvigor är stora och fina. Ska kalva nu allt eftersom i höst. Vi behöver ju ett tillskott då vi förlorat så många kor i år. Vi har ju skickat på slakt också ett antal.
Vi har ju skördat allt klart. Drängen har kört skit och LO har reparerat krånglande utgödsling och det var nått på VMSen också. Han har också flyttat över kor som ska hälsa på tjuren Bengt som kommit ut för några veckor sen. Ja de fick flytta över även så att vårt nytillskott av kvigor ska få plats.
Nu tror jag att det blir städning i ladugården som står på tur... Man vet aldrig vad som händer och sker. Förhoppningsvis är det lugnt på kalvningsfronten nån vecka till.
Nej nu ska jag ut. Har skrivit av mig lite. LO stänger om åt fåren och tänker nog träningsvalla lite. Jag ska sätta på mig hörlurarna och fortsätta lyssna på "Kievs döttrar" handlar om Stalins skräckvälde i Ukraina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar