Bedrövad bonde

 Tänk så fort en månad går, då man har roligt. Men jag ska inte påstå att denna månad varit speciellt rolig. Vi har fortfarande blåbärssmak och ekonomin blir ju inte den bästa. Samma räkningar, lån och löner ska betalas. Det är ingen som har lust att göra nån eftergift där inte. Skulle jag själv också ha problem med. 

Vi har fått låna en mixer av  några kollegor 💖. Helt suveränt. Nu mixar vi vårt ensilage (med dåliga värden) med en rundbal med 1.a skörd (tänk att det hade vi i "gömmorna"), energihögt kraftfoder (Vega från Fodercentralen (som hjälper till nått alldeles 💖) och så salt och mineraler på det. Mixar och kör ut på foderbordet en gång om dagen. Korna har kvar de kraftfodergivor i kraftfoderstationerna vi räknat fram på tidigare ensilageinnehåll bara för att se om de får i sig tillräckligt med energi. Men än så länge blir vår "belöning" blåbärssmak....

Sen har vi ju plockat bort  en hel del misstänkta smakförsämrande kor från tanken och skickat till kalvmjölk eller avlopp. Vi har försökt att sinlägga vissa individer tidigare än nödvändigt. Skilt undan sinkor så de inte ska störa mjölkande när de ska äta. Sinkorna är väldans bra på att tjuva kraftfoder från högmjölkande nämligen.

Igår började vi "individsmaka" en sida, då vi har 2 robotsidor med ett foderbord emellan, så de blir grupperade på det viset. Vi passade på att ta några på andra sidan också vid lämpliga pauser, men koncentrerade oss på en där flest kor går i tank. 

Lynx (en av ladugårdskatterna) hade koll på oss. Det är lite mer komplicerat att köra provsmakning i robotmjölkning (VMS) , jämfört med konventionell mjölkning. Det mjölkas ju bara en ko åt gången. Har de inte mjölkningstillstånd måste man ju se till att roboten står på manuell och så tvätta juvret och mjölka i mugg (som vi gjorde). De med tillstånd fick ibland mjölka, då de hade mycket mjölk i juvret. Men de utan och de som nyss fått tillstånd släppte vi igenom. Så passade vi på att även sinlägga några damer. Höll på med den provsmakningen i åtskilliga timmar . Tror  vi hann med ett 50-tal minst.

Hittade ingen blåbärssmak direkt. Men de som hade en "salt nyans" , de plockades bort omedelbart. Det klurigaste var att det bara var 2 som vi fann, som gick i tank och resten var redan bortrensade. den smaken betyder att nått är fel i juvret. 

Hur vi finner saltsmaken? Min svärmor (LOs mamma) lärde mig att mjölka lite i handen och doppa tungan i det. Ytterst på tungspetsen verkar det finnas en smaklök för just salt. 

Nu testade vi mer likt vinprovning, vi tog en liten klunk och lät den snurra lite i munnen och sen kunde man spotta ut och det blev alldeles för vedervärdigt. Men som sagt det var inte många.

Till veckan ger vi oss på resterande kossor. Vi måste nog smaka alla, speciellt de som hamnar i betalningsgrundande mjölktank. Men de kollegor som testat detta med blåbärssmak tidigare säger "uppmuntrande" att det kan skilja på morgon- och kvällsmjölkningen hur det smakar. Ena gången perfekt och nästa "bluuuurk". Ja vi får väl se. Men som sagt , ni läser en mycket dyster bondes ord....

I onsdags hade vi Norrmejerikretsmöte och träffade goa Nolaskogsbönder. Vi hade genomgång av NM-ekonomi och kände oss tillfreds att Norrländska konsumenter håller ändå NM-produkter väldigt högt och köper våra färskvaruprodukter (K-mjölk och fil mm) före EMV-varor. Men konsumtionen sjunker här precis som i övriga landet. LO pratade också en del om vår blåbärssmak under övrig frågor. Det är ju fler som råkat ut för detta och i hela vårt område har ju den regniga  hösten ställt till med att 2:a skörden är urusel.... Vet att fler bönder blivit stoppade de senaste dagarna.. Alla tankar går till dessa . Vad är det som säger att detta foder inte orsakar andra bekymmer? Vår ko som inte vill kliva upp till exempel?

På fredagen ringde en från en blomsteraffär inne i stan och undrade om jag var hemma mellan 15-17. Ja det var jag ju och då hade de en blomsterleverans till oss.... ????? Varför ska jag ha en blomma tänkte jag. När jag öppnade blompåsen och läste på lappen så satte jag mig ner och grät . Tårar föll över hur underbara kollegor vi har. Blommorna var från "Mjölkbönderna i Björnabyn" och de skrev att vi ska kämpa och inte ge upp. De mjölkbönder som finns i den byn är två unga som arrenderar en gård. De gör ett kanonjobb..... Och så tänker de på oss 💕 Och skickar en så fin uppmuntran.

Har inte nallat på chokladen än, men den får bli söndagens efterrätt kanske.

Allt kretsar kring smakfelet som alla kan förstå. Utan mjölk ingen inkomst. Men 2 kor har kalvat. Hon som kalvade först lade sig på ett bås sen hon kalvat och vile inte kliva upp. Erik och LO fick ut henne utanför ladugården och då stod hon länge. De flyttade henne till kalvningsboxen . Men sen är det kört . Hon vill inte kliva upp. Veterinären  gav henne kalk och Dinalgen på båset och tyckte att hon såg väldigt pigg ut. :- Så den kossan har vi stort hopp om att hon kliver upp snart??? Men det har "gått troll i ladugården". Eller i kossan för hon vill inte trots att vi lyft och vänt. Hon äter och dricker ordentligt.

Men hon vill inte ???

Min pappa brukade berätta en skröna :

En bonde hade byggt sin ladugård rätt över en "vitterstig" (typ gotländska "di sma undar jordi"s stig). Och korna blev sjuka och han blev mer och mer bekymrad då han inte förstod varför. En kväll bestämde han sig för att sätta sig på vakt och se om nån i närheten försökte förgifta hans djur. Då han plötsligt fick se en Vittra komma smygande. Han lyckades fånga henne och förstod naturligtvis att det var hon som orsakat eländet. Hon krävde att bli släppt. Men bonden höll henne fast och krävde att hon skulle hjälpa honom att få djuren friska och låta dom vara sen. Vittran  gav med sig och sa:-  Tibast och Vändelrot, står allt ont emot. Tvi mig som lärde dig bot.

Bonden släppte taget, gav djuren det hon sagt. De blev friska och allt gick bra sen för bonden.

Nu ska ni inte tro att jag tror på vittra. Men faktiskt ingick Tibast och Vändelrot åtminstone i gamla djurmediciner....

Vi har varit på nån skotertur och en av dessa tog vi för att få uppleva solnedgången över Moälvens dalgång.... 

Nått jag har att tänka på, där jag går och suckar över dålig mjölk. Man måste hitta små små fina stunder också för att inte gå under helt.

Sen tillägnar jag vackra tankar till alla våra kollegor i vår närhet, även i hela NM-området och resten av landet. Vi är inte många men vi gör ett jättejobb som försöker "föda" en hel befolkning. 

Om alla förstod hur mycket arbete som behövs för att få fram 1 liter mjölk eller 1 kilo kött......

Man får lära sig en hel del om blåbärssmak

 Satt och tittade på TVn en stund och kom inpå den sockersöta filmen "Sömnlös i Seattle", ni vet den där med Tom Hanks och Meg Ryan... 

Den slutar ju uppe på Empire State Building på grund av en gammal film med Cary Grant och Deborah Kerr, som kvinnan som Meg R spelar, tydligen gillar helskarpt.

Jag har aldrig varit till den byggnaden inte ens till New York. Men en farbror hemma i min barndomsby, i grannhuset Farbror Kristoffer, han hade minsann varit till USA.

Han kom och berättade för mig om att han varit uppe på "världens då högste böggnad" som ha sa.

Jag var ju tvungen och visa mig på "styva linan" så jag svarade snabbt :- Jaha "Empire State Building".

"Krentå" va sa du? Sa farbror Kristoffer. Jag upprepade igen och då sa han :- "Krentå" öm det stavas EMPIRE STATE BUILDING , då ä nä rätt. 

Om ni funderar på ordet "krentå" så är det nått som kan översättas till rikssvenska så kan man använda ordet "alltså". Men jag tycker att "krentå" får en lite mer schvung och Farbror Kristoffer använde det ordet ofta. Tror det kommer från Anundsjö där han var född och

Ja han var faktiskt ganska berest den farbrorn. Han hade inte varit till Australien eller Asien.... (Räknas mellanöstern -Israel till Asien? Visst gör det?) När de flög till USA så Ficka han kliva av planet för att "stå på Isländsk mark" (skulle man aldrig tillåta nu).

Sen funderar jag en del på hur han kunde göra sig förstådd, då han for själv med taxi till Empire State Building . Fast de är väl vara vid turister. Jag är i alla fall imponerad av honom.

I torsdags for vi ner till älven och tog en god lunch. Körde lite skoter för att barnbarnen skulle få testa vår nyinköpta skoterpulka. Dom tyckte den var helt perfekt. Så jag fick minsann åka på skotern hem och de och hundarna satt i pulkan och njöt.  Jennie har nått recept på en god "röra" att steka upp på Muurikkan. Strimlad spetskål, rivna morötter och tärnad falukorv+chorizo. Olja i stekhällen och så stek tills kålen ser glansig och mjuk ut. Sen häll på lagom med grädde och soja samt salt och peppar rör om och låt det bli riktigt varmt . Sen tar man pitabröd/tortillas och fyller röran klickar på typ kebabsås och så äter man njutningsfullt. Rekommenderas!

Inte har vi fått blåbärssmaken än. Men det är troligast energin som fattas i ensilaget. Så vi försöker fylla på med högre kraftfodergiva. Kornkross på ensilaget. Helst skulle vi få tag på en blandarvagn för att alla ska kunna tillgodogöra sig krossen. Bära och hälla flera hinkar kross är både tungt och alla kor hinner nog inte smaka nån kross. Och det troliga är väl att de som kanske skulle behöva energitillskott är de som kommer sist till foderbordet. Vi har satt in mer vitaminer i VMSarna. Försöker få till mer mjölk i tanken innan propellern startar. 

En liten lustig sak är att när jag tar hem mjölk och häller upp i diskade glasflaskor så får jag fram äckel-blåbärssmak på en gång. Men om jag tar ladugårdens mjölkkanna, fyller mjölk och ställer in i kylen, så kan jag dricka den i flera dagar (tills den är slut) utan att känna felsmak????

Tydligen är fettkulornas "skal" så tunna att hanterar man mjölken flera gånger så går de lätt sönder och det blir blåbärssmak.

Nån sa att om man vill prova enskilda kor så kan man ta en skvätt köpt mjölk och så blanda i mjölken från den ko som man misstänker förpestar hela tanken och så smaka. Om den kon har smakfel så blir det helt "odrickandes" . Av nån anledning så kommer smaken fram jättetydligt.

Så det blir väl nästa åtgärd... Åka in på affären , köpa mjölk och göra smaktester..... Jag är glad att vi har färre kor som mjölkar just nu.... 

Bilden här ovan får förtydliga mina känslor just nu..... Känns mörkt och kymigt....

Men jag har inte kastat in handduken än. Nu ska vi fixa en snabb middag och bänka oss framför TVn och titta på hockeymatch... Modo ska möta Malmö i näst sista matchen i grundserien. Ska försöka heja fram pojkarna så att de kan vinna och kanske gå till slutspel.... 

Det vore nått. Lite glädjande för en bedrövad bondkärring.