Bondens att vara eller inte vara i det svenska samhället

 Sommartiden damp ner i natt. Men alla klockor ställer ju om sig själva ( ja inte mina 2 köksklockor varav en är av modell tidigt 1900-tal och den andra en batteridriven koklocka med ett juver som pendel), så det bara händer liksom. Man behöver inte tänka på om sommarmöblerna ska fram ur nått förråd eller om det gjorde nått att de redan står uppställda och väntar på varma sommardagar. Det är ju faktiskt inte dessa som styr tiden. Man har ju inte tjänat in den där minustimmen likväl. Det blir höstens belöning.

För dryga veckan sen nedkom kossan Anna med tvillingar. Det dumma är ju att det blev en av varje sort och jag har nog nämnt redan tidigare att en kviga som är tvilling med en tjur oftast är steril.

Sen har den kommit 2 kalvar till och då enfödda och båda tjurar. Den senaste är nog Sir Kjells förstfödde. Igår stod jag uppe på "balkongen" utanför datarummet (i ladugården alltså) och blickade ut över kossorna och såg flera med juver som ingav löfte om närstående kalvningar.

Mera mjölk i tanken framöver får man hoppas... Fast en del sinläggningar är det väl också . Så det brukar mest bli plus minus noll.

Men jag började förra veckan med att färdigställa detta frågeformulär, skriva en åtgärdsplan och skicka in. Den innehåller en massa olika punkter som pekar på vad vi som bönder måste ha ordning på, fr att konsumenterna ska känna trygghet över att den mjölk  som levereras från vår gård är garanterat säker. Vi åtar oss att sköta kalvar och kor efter konstens alla regler. Det ska vara rent och snyggt inuti och utanför ladugården. Djuren ska ha säkert foder och absolut inget dåligt vatten. Vi ska veta att de anställda säkert vet vad som är bak och fram på kon ( nu överdriver jag). Allt ska vara dokumenterat och vissa papper ska sparas 3 år och vissa 5 år. Det ska vara helt enligt lagar, förordningar och bransch krav. Det tar minsann en låååååång stund att läsa igenom och tack och lov står det , med rött, NY i kanten när det presenteras en ny regel/förordning....

Så ska åtgärdsplanen skrivas under och skickas in helst före angivet datum.. Då är alla konsumenter och berörda branscher nöjda och belåtna. Jag undrar om konsumenterna är medveten om detta slit?

Sen snackar vår finansminister att våra stora matkedjor (ICA, COOP mfl) ska ta och skärpa sig och sluta höja matpriserna, de ska sänkas så arr folk har råd att äta.. Dessa hävdar att  de inte kan då allt har en fördyring. Finansministern hävdar då att deras leverantörer vackert får dra ner på sina krav????

Jag är rädd för att i slutänden är det jag som råvaruproducent som anses den som INTE behöver pengar utan det är här det ska dras... Jag ska inte  tanka dyr diesel som krävs för att få in foder till mina djur, köpa kraftfoder, anlita veterinär när kon är sjuk, ha anställd personal som ska ha lön, hålla en maskinpark som krävs för att få ett effektfullt jordbrukande och en massa annat. Nä jag ska dra ner på mina kostnader ytterligare. Medan handlarna måste ha minst lika hög kompensation som bonden. Om dessa drar ner på råvarorna, kommer det att sjunka i affären lika mycket?

 Lika lön för lika arbete????? Att få fram 1 liter mjölk kräver en massa jobb. Som bonde krävs det 24/7 närvaro. Även om vi hinner titta på en hockeymatch så kan det komma ett larm och det är till att knalla ut och ordna felet. Väl där nere så kanske utgödslingen inte vill gå, en ko kalvar, några djur måste fösas i i VMSn för mjölkning och så vidare. Mejeriet hämtar mjölklitern, förädlar denna i alla tänkbar nyttigheter  och ordnar förpackning och leverans till butik. Medan handlaren får in mjölkpaketet på rullvagn så det är bara att putta in i kyldisken. Ska alla ha lika mycket i betalning?

Satt och tänkte på allt en bonde ska kunna. Funderade på en jämförelse. Om en bonde skulle vara inom skolvärlden så skulle han/hon kunna köra skolbussen, vara lärare i alla ämnen (även sy-och träslöjd och gymnastik), vara mat-tant, skolsyster och kurator, sitta på expeditionen, vara både studievägledare och rektor, städa och vara vaktmästare.... Allt på samma dag...

Jag lovar jag vet hur mycket en lärare och alla andra inom skolans värld får jobba och slita. Jag skulle inte vilja byta med dessa hjältar. Så jag klankar inte ner på dessa.

Men jag måste hitta nån jämförelse på hur mycket en bonde behöver kunna inom sitt gebit. Man är inte fullärd, men man måste ha ett hum om allt.... Och jag tror inte att det fungerar bra inom skolans värld med äkta bonnalagningar med ståltråd och silvertejp.... Ja svetsen inte att förglömma. 

Jag undrar varför det hela tiden klankas ner på matpriserna? Det kostar att ta fram inhemsk, bra och näringsrik mat. Jag förstår ensamma föräldrar med barn, pensionärer, arbetslösa. Men borde inte staten kunna hjälpa dessa med att kanske ta bort matmomsen , höja bostadstillägg -barnbidrag eller nått? Kanske handlarna inte behöver ha miljoner i vinst varje år. Jag som bonde måste få betalt för mina råvaror så att det åtminstone täcker alla omkostnader. 

Förresten behövs den svenske bonden? Mat finns ju på affären? Just nu i alla fall.

Nu är det en ny vecka som hägrar. Jag får träffa några av mina barnbarn de två första dagarna, sen är det EU-papper som ska fixas, en informationskväll angående nya CAP och så ka vi se om jag hinner fixa god och näringsrik mat till min familj. Måste nog tvätta lite och så är det väl lite får och höns som vill ha påhälsning av matte. Så har vi medarbetarsamling i morgon måndag. Och så är det papprande (bokföring och räkningar att betala) och rapporteringar än hit och än dit.

Solen gick ner idag också. Så nu ska jag ta och sätta mig i soffan ett tag och kanske , kanske gå och sova lite tidigare så att jag kan heja på MoDo när de spelar 6:e matchen i morgon måndag.... Lite nervös är jag, men jag vill så myyyyyycket att mitt lag får komma tillbaka i hockeyns finrum.....

Mars månad har redan hunnit över "halvtid"

 Nu har det varit mycket som hänt. Stackars drängen har åkt dit på ett rejält diskbråck. Vi blev tvungna att ta bort en ganska nykalvad ko som fått en rejäl coli och lyckats kravla sig upp på bås men med symtom av kalkbrist. Trots att veterinären kom och gav henne kalkfraskor och värkmedicin så konstaterade vi att hon fläkt sig och det fanns ingen återvändo.

Utgödslingen "onnes" men LO modifierade en skrapa med hjul bara som test. Det fungerade helt tillfredsställande, men det är 3 skrapor kvar och så fort LO sagt att nu är det dags att fixa dessa, ja då är det nått annat som krånglar. Just denna vecka är det nån sketans ventil uppe i vattenkällan som lägger av vid varje tillfälle den backspolar. Nya är beställda. Men när dessa dyker upp, det är det ingen som vet. Så LO får åka upp varje dag och blåsa den ren så att vår vattenförening har vatten i kranarna.

Så börjar fåren "smyglamma".Jag har inte haft någon bagge denna säsong, men trots att bagglammen var födda i maj så var jag för sent ute med utsorteringen av bagglammen och får därför stå mitt kast. Ser att det är säkerligen någon till som är dräktig. Det är bara att "bita i det sura äpplet" och acceptera för dom är ju väldans gulliga dessa små. Bara kalvar vi får vänta på nu.

Har varit och avnjutit god räkmacka på UH denna månad. När jag äter en sån tänker jag alltid på mor min. När hon åkte till stan, så ville hon oftast gå till UH och ta en kopp kaffe och god räkmacka.... Det enda jag glömt denna dag var virkningen. Eftersom jag får sitta och vänta en stund där så brukar jag hinna med några varv på nått alster. Man blir så rofylld med nått i nävarna. Och jag gillar virka....

I helgen som var hade vi grilltajm hos grannen. Korv och stekta äpplen förgyllde den stunden. Mina äldsta barnbarn roade sig med exklusivt kojbygge.

Denna vecka har vi haft kretsmöte och diskuterat en massa mjölkrelaterade frågor. Alltid trevligt att umgås med andra bönder. Men stackars LO och drängen hade ju ett hel-pass innan med snöröjning. 

Jag och Prinsen höll oss inne medan snön ven och yrde utanför. Men LO var tillbaka vid 8.30 så han hann duscha och bli klar så vi var på plats strax efter 9.30... Ganska bra i tid .

Vi får se när nästa sänkning på bondens mjölkpris blir. Arla har redan dragit ner en hel del. Beroende på sjunkande efterfrågan ute på världsmarknaden av pulver och fett. NM har inte börjat än, vi har ju fortfarande lägre mjölkslant än Arlabönderna har men risken är ju att Arla börjar dumpa överblivna varor på den svenska marknaden och då får NM bita i gräset och sänka dom också. Men kommer handlarna också att sänka då????? 

Ska diskutera matpriser en annan gång....

Visst har bönder rätt att koppla av nån gång? Detta är en "lisa för själen"... Milleniumstugan  för fika (varm choklad och leverpastej o ost macka) och så tog vi en annan väg hem. Vi åkte ner i byn och så tog vi älven uppströms och hem....

Denna stund av vidunderlig natur räcker länge för mig. Hänger liksom kvar på näthinnan så jag kommer säkerligen att le lite så där fånigt i helgen när jag går bakom kor och kvigor och drar skit. Det hotas med snö på lördag. Men jag har solsken på min näthinna hela helgen skulle jag tro.

Nu ska jag börja med maten och så blir det väl nån färd ner till ladugården. Sen ska jag nog sätta mig och virka några varv..... Funderar på nått nytt projekt. Vi får se...

Tårta och stormvindar.

 Igår hade vi tårtkalas på Rosenbacken svärfar fyllde ju år förra veckan, men vi tänkte passa på med kalasandet då hans dotter var här.

Och tårtan gick ner, svärfar njöt och så tack som spelade han för oss. Han har blivit otroligt mycket piggare, sen coviden i november må jag säga.

Vi började dagen med semineringar för att sen hasta iväg och hämta födelsedagstårtor. Jag tog affären medan LO for iväg och skaffade bult så han kan "modifiera" utnött utgödsling vid hemkomst. 

Härlig stund på Rosenbacken och då hade det börjat blåsa nått alldeles. Jag och mitt enorma minne kom på att jag missat att fara till Apoteket då vi åkt från tårtfirandet. Så jag slängde mig i bilen och trotsade den hårda vinden och fixade det. Men jag kände att det blåste så pass att man var tvungen att luta sig mot vinden och försöka att inte bli för stort vindfång.

Väl hemma igen, såg vi vad som hänt nere vid stranden. Den lilla grillstugan hade kapsejsat och hade glidit en bra bit in i kohagen.... Alltså vinden måste ha varit rejäl där nere. Stormstyrka minst. Så nu ligger en massa fiskegrejor, ved och kol med mera runt hela stranden kan man tänka..... Halkbekämpning och sen middag förgylldes med en MoDo-seger senare på kvällen.... Alltså en fullspikad dag igen.

Tack och lov blåser det inte lika mycket idag. Vi har en ledig helg och jag ska se hur vi ska utnyttja den på bästa sätt.... LO är nere och kör in mat till kossorna, men kommer väl hem snart. 

Det är ändå svårt att vara riktigt ledig då man är hemmavid. Men vi har inga ladugårdspass, så det är väl gott....

Tror jag ska sätta mig och virka en stund...... Är ju trots allt ledig. Men jag ska åka ner och mata hönsen med uppkokt potatisskal och lite gammalt bröd. fy så lätt det är att skämma bort dom. Ni skulle se "hökblicken" jag får när jag kommer tomhänt....

Kan man uppvigla konsumenter att vara rädd om svenska bönder?

 Löften ska man visst hålla och jag lovade ju en bild på senaste kalven Ylva.

Detta är alltså Ylva som verkar bli mörkt kopparfärgad. Mormor är SRB.... Är liten och nätt. Men äter och mår gott. Nu har det varit lugnt på kalvningsfronten ett tag. Det som pockar på uppmärksamhet just nu är mest utgödslingsreparationer och svetsning av ensilageuttagaren . Ja inte att förglömma snöröjning och sandning/underbettskörning av isiga vägar. Men i morgon verkar det ska börja snöa igen.

Norrmejerier meddelade att de ska sänka 3 öre/liter. Vi har ju fått höjt en hel del under förra året, men nu börjar jag fasa för att vi ska få lägre och lägre i "löningskuvertet" igen. 

Motivet för denna sänkning verkar vara att det köps mindre k-mjölk och sånt som gått starkt här i norr. NM har haft en fin marknad på färskvaror här inom vårt område). Våra underbara norrländska konsumenter har varit väldigt köptrogna. Men tydligen är det färre som dricker mjölk och allt fler känner att närproducerad mat blir för dyrt. 

Vad folk kanske inte tänker på är att när bondgårdarna "bommat igen" för gott är det väldigt svårt att dra igång igen. Hur fort växer inte åkrar igen? Ska vi förlita oss på importmat, så då måste vi säkerställa att vi får hit mat även i orostider. 

Det tar flera år att få fram en ny mjölkko. Först ska en ko (blir väl till att förlita sig på en från utlandet då vi bommat ladugårdarna)  bli seminerad. 9 månader och 10 dagar tar det innan kalven är född och då förhoppningsvis en kvigkalv. Sen ska den kalven få i sig mat så hon växer till ca 15-17 månader innan hon ska semineras . Likt som ovan 9 månader och 10 dagar kommer det en kalv och kvigan börjar mjölka.... Den kalven kan ju bli vilket som, en tjur kan födas upp till mat och en kviga kan man ju behålla så det blir 2 kor.....  och så vidare...

Men dessa djur ska ju ha tillgång till foder som ska  odlas fram och skördas. Rätt förvaring så att det klarar vintern. Sommaren ska det vara betestillgång. 

men sen ska man väl kunna ta hand om mjölken och kunna vidareförädla till dryck, fil, yoghurt, grädde (kanske man vill unna sig nån gång) och ost.. Man behöver ju bara ha en sort av varje produkt....

Men många litrar behövs för att få alla något så när mätta. Till exempel till 1 kg ost behövs ca 10 liter mjölk av god kvalitet . 

Och samtidigt detta scenario gäller kött från olika djur, ägg, mjöl. Det är tufft att dra igång en "matproduktion" från scratch. Gäller även kunskapen. Hur många kan använda lie och höräfsa? Hur många kan sköta en ko? Hur många kan handmjölka? Hur många kan ysta en god hård ost? Hur många kan plöja en åker? Hur många vet när sädeskornet är lämplig att tröska? Kan ställa "hur många" - frågor i dagatal.

Nä jag talar väl i egen sak, men nog ska man kunna värna svenskodlat lite mer.

Jag är jättenoga med att kolla svensk flagga när jag handlar. Ännu bättre när det är riktigt närproducerat. Händer det nått i världen så att våra gränser stängs, då behövs inhemsk mat och det i betydligt större mängder än vi producerar inom landet nu. Men att kämpa och öka produktionen då, är ju kanske enklare för kunskap, gårdar och djur finns redan ....

Sen kan man ju fråga sig vart Livsmedelsstrategin tog vägen? Jag tycker att när coronan slog till borde det ha uppkommit en stor förståelse för att vårt land måste ha en beredskap som gäller samhällets bevarande vad gäller vård, skola och omsorg. Där klämmer jag in matproduktionen som A och O för att ett samhälle över huvud taget ska ha en enda chans till överlevnad.

 Äntligen fick vi tillfälle att ta oss upp till Milleniumstugan (Visarberget) och ta lunch igår. En ren ögonfröjd och själen spritter av glädje varje gång man kommer dit upp. Sen när man kommit hem lägger sig själen till ro och vilar i fantastiska vyer som fastnat på näthinnan. 

Under helgerna så är det så mycket folk där, för det är ett mycket välbesökt utflyktsmål, då det finns skoterled hela vägen upp , från flera håll. Men en "vardagslunch" då är det så lugnt att man kan både lyssna till fågelkvitter och tallsus. Jag är ingen grillkorvfantast, men den jag fick igår smakade likt "gudarnas nektar och ambrosia" för att tala klartext.... Måste vara norrländsk höghöjdsluft....

Snart kan nog Lucas börja ta över morfars sysslor.... Fast kanske han ska vänta tills stövlarna stannar på foten när han ska gå.... Är detta en framtida bonde? Det finns ju en hel del barn som faktiskt har anlagen och kan få kunskapen då de håller till på gårdar runt om  Sverige. Men ska man uppmuntra dom eller? 

Alla måste vi ju ha möjlighet att leva på våra jobb och kanske man ska se till så att de inte ska behöva slita 24/7 hela tiden. Men hur hjälper man dom till det, då det är både svårt att få tag på  bra och kunnig personal och att kunna betala dom så höga löner i och med låga råvarupriser, så att de vill jobba kvar?