måndag 11 januari 2021

I väntan på snöstorm med varning klass 3

 Har bokfört lite och meddelat kalvningar . Upptäckte att veckan som var hade vi en kalvning om dagen. 5 tjurkalvar och två kvigkalvar. 

Men SMHI har uppdaterat snömängden hela dagen och nu står det 6,4 mm idag, 71,3 mm i morgon och så en slatt på onsdag 7,8 mm. Ovanpå det kommer permafrostkyla och det kan krypa under -20 grader...

Alltså visst låter det hemskt , men jag minns många vintrar som innehöll 1,5- 2 m snö och veckor under -30 grader.... Fast med handen på hjärtat blir nog även jag lite så där "hörvlig" och dras med i alla varningar...

Har precis varit och handlat så vi ska överleva ett tag  uti fall. Skolor som skulle starta i morgon håller distansundervisning i dagarna två....

Mitt i detta kom jag på en liten historia från min ungdom.

I februari - mars 1973 var det stor manöver i Björnaområdet och i Leding fanns ett militärlager, som skulle försvaras. Det kom 100-tals med soldater som skulle öva i Björnaskogarna. Vår grannbonde (som hyrde ut lagerlokalen - en gammal ladugård mitt inne i byn) plogade upp hela åkern ner mot sjön där soldaterna skulle få parkera sina bilar under övningsveckan...

Så började det snöa...... och snöa...... och snöa. Det blåste och drev nått alldeles. Man tänkte många gånger på de stackars soldaterna som skulle sova i tält. Bil efter bil kom och parkerade och det blev näst intill fullt på grannens tillfälliga parkering. Men när nästan alla kommit på plats kom en frusen kille och knackade på hos mor och far. Hans bil hade kört fast på Gottnevägen precis nedanför vårt hus. Han hade försökt att komma loss och undrade om min far kunde hjälpa honom och dra lös bilen. Klart pappa gick med på det. Han körde ut  MF165:an som stod inne i garaget på värmning och hjälpte killen. Men när dom väl fått lös bilen så startade den inte.

Vad gör min far då? Han hjälper bilägaren att rulla in bilen i vårt garage och där får bilen stå hela manövern så att det skulle vara en varm bil när Furir Eklöv skulle åka hem. Jo den fick stå där i en hel vecka. Pappa, som hade snöröjning både i Ledingsbyn och Torsbacken, fick försöka hålla traktorn varm med sladd från ladugården. Som det vräkte ner så hade han någon timmes jobb att skotta fram och varmköra traktorn varje dag.

Jag fick  alla fall en fin present av furiren , brevpapper med Carl Larsson motiv. Furiren kom in och fikade några gånger och förhörde sig om vilka intressen som fanns i familjen. Jag brevväxlade mycket den tiden. Vi hade såna intressen då. För de som är okunniga vad brevväxling är, så kan jag berätta att det är som att maila.  Man skriver med penna på papper och skriver adress på ett kuvert. Klistrar dit frimärke och postar det. Det tog veckor innan man fick svar, så det gällde att minnas vad man skrivit och frågat

 Mamma och pappa fick också nått fint , men det minns jag inte vad. Men brevpappret kan jag se för min inre syn ofta.


Det var typiskt min far, han ställde alltid upp med en hjälpande näve. Jag lovar att han inte tog nått för garagehyran. Säkert bara en ren spottstyver.... Så var han min far,. Därav fina presenter.

 Men den vintern och fler med den så skottade han upp snövall ner mot sjön . Stod man på bron eller första våningen i vårt hus så såg man bara snöhögen. Bra vindskydd och gårdsplanen drev sällan igen. 

Kylan bet i kinderna och nte bara en gång gick man ut till vägen för att stå och vänta på skolbussen som inte kom nån gång för den hade frusit inne i Uttersjö eller så.....Det var vinter det. Inte ställdes skolan in för hot om snömängder och kyla inte.

Jag får vänta och se hur mycket snö som kommer denna gång....




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar