onsdag 11 september 2019

Tankar i väntan på jobb

Sitter vid datorn och inväntar hjälp att dräktighetsundersöka ett gäng kossor. Det är gråväder ute och jag fick helt plötsligt lite "barndomshemlängtan". Ibland kommer såna tankar över en. 
Är en kille som bor i min hemby som flyger drönare och tar såna bilder som ger mig hemlängtan och en massa minnen "ploppar" upp. 
Denna ö heter Storholmen och där brukade vi ta båten och ro till. Det gick att meta från "klipporna" och bada gick väldans bra. Strax till höger ligger "Storhollmshälla" där canadagås och mås håller till.
Ibland är det så högt vatten att hällan inte syns annat än att det blir lite "vattenskum" när vågen sveper över...
I detta sund mellan Torsbacksdelen av Ledingssjön kan vinden få till riktiga stormvågor  om den kommer längst med, för Ledingssjön är ganska lång.
Jag och syster fastnade där en gång och båtmotorn la av. Vi rodde och rodde och kom inte en meter framåt i motvinden. Men mor och far såg vår nöd, så pappa lånade grannens båt och kom till oss med lugnande årtag, tog vår reptamp och rodde hem båda båtarna med kraftiga jämna årtag.
På åkrarna ner mot sjön fick jag stå på vagnen bakom löspressen och stapla balar. Vi hade en 2-axlad gammal  hövagn ( vi körde hem hö från hässjor på dom tidigare) där vi staplade ca 150 löspressade höknippen. Det var en konst att få lasset att vara stadigt. Men hemresan var alltid topp ett. Man låg där uppe på höet och tittade upp i himlen och kände härlig hödoft och när jag tänker på det nu så visst var det stor njutning. Hemma så lastades balarna av först på en elevator som drog upp balarna en och en och så landade dom på en band elevator som hängde i taket och därifrån spreds balarna jämt ut över trallgolvet i torken.
En vacker flygbild över själva Ledings by får mig att tänka på farbror Kristoffer som kom en dag hem till mamma och pappa och hade studerat bykartan. Ha ansåg att byn var så vackert planerad, med alla hus jämt fördelade och i rad utefter byvägen.Visst hade han en poäng. Det är en vacker by och mina minnen därifrån är mest ljusa och varma. Många snälla äldre som bjöd på saft, läsk och hembakt. Kompisar i olika åldrar som alla kunde leka tillsammans .
Nu blir det dräktighetsundersökning.





1 kommentar:

  1. Rolig läsning Iris!
    Jag blir alldeles varm av alla dina minnen och är så glad att vi fått chansen att flytta in i denna underbara by. Mina barn som får växa upp här kanske sitter en dag och minns tillbaka likadant som du?
    Tanken på det gör att man blir glad!

    Kul att du gillar mina bilder, hoppas det blir fler fina bilder. Nästa år!
    Ha det fint
    /Kroffe I byn

    SvaraRadera