Sovmorgon. . .

Oj så ovant den känns. Vaknade som vanligt innan väckaren skulle ringa. Men då spelade småkronorna mot Finland så vi var tvungna att se den matchen. . . Hurra dom vann. Sen somnade jag igen och sov tills hon var över 8.30. Nu kan man snacka om sovmorgon. Tänk jag har en kvar.

Här ovan måste jag ju bara visa 3:e kvigkalven för denna julhelg. Sen kan jag ju alltid förtälja att nr 4 och nr 5 föddes visst idag. Tvillingkvigkalvar. Det kommer minsann att bli stor övervikt av kvigkalvar detta år.

Frukost inmundigades precis som jag ville (nästan) På fotot blev det knäckebröd och skinka, men jag hade glufsat i mig en tunnbrödmacka först med dito pålägg. Härlig Verum Blåbärsfil och så blev det kaffe till Hälges julalbum. Blev ju tvungen att börja med det albumet då jag fick det i julklapp av Z. Alltså jag har svårt att inte skratta åt alla tokigheter Hälge och Edvin håller på med. Kan det bero på igenkänningskoeficienten då jag vuxit upp med en älgjagande far?

 I morgon blir det Fantomen ( som LO läste med liv och lust). Ska dessutom förgylla dagen med barnbarn igen. Då blir det pannkaka till lunch och spagetti och köttfärssås till middag. Sånt äter alla.

Jag beklagade mig över det eländiga änglaspelet som inte ville snurra. Det gick upp ett ljus för mig tidigare idag att jag har ju mor och fars gamla kvar. Tänk om det fungerar? Jag plockade vant ihop det och fram med små julgransljus. Tände och efter en stund ( nån sekund bara) petade jag igång "drivhjulet" och tänk, det började plinga på en gång. Julstämning och barndomsminnen dyker upp med ens.

Det gamla änglaspelet tror jag köptes nån gång under 50-talet. jag har alltid lyssnat till det julplingandet nämligen. Jag har det igång nu bara för att. . . 

den 23/12 fyllde ju vår Drottning 75 år. Om jag hade haft tid den dagen och skriva hade jag tänkt berätta om hennes bröllop. 1975 (tror jag det var) i juni så gifte sig vår unge kung med Silvia vacker OS-värdinna. 

Vi hade en så kallad byfåne i byn . Alla tyckte han var en sån . Själv sa han att han hade "minner för sä". Men han kunde läsa och räkna. Han gick runt bland bönderna i byn och hjälpte till efter bästa förmåga. Han skottade både skit och snö och hjälpte till med hässjningen och inkörning av höet,  han var inte bangen att sätta sig på cykeln och åka iväg och handla.

Men när hans mamma dött så renoverade han sitt hus och skaffade sig TV. En färgTV tror det var nästan den enda i byn.

Han bjöd in alla fruar i byn på TV-stund med kungabröllop, för dom brukade alltid vara snäll mot John-Erik och ge honom god mat och trevliga samtal. Karlarna i byn satte honom i arbete. Så 2 stycken Siri (min mor var den ena), Kajsa,Linnea, Olga, Astrid (min moster som bodde några år i byn) och kanske nån till fick komma dit och bänka sig framför TVn och titta på kungabröllopet i färg. . . 

John-Erik hade minsann cyklat till Björna och handlat det godaste fikat "ever". Han kokade världens godaste kaffe och så gick han runt och passade upp byatanterna och lät dom ha första parkett.

Kanske har berättat detta förut. Men jag vill minnas John-Erik ofta och denna jul har det varit hans glädje då han fick "bjuda tillbaka" lite fest till sina grannar (läs grannfruar).

Tänk egentligen vilken "Bullerbystämning" det trots allt var i min hemby.

God fortsättning

Tänk att det blev jul i år också? Granen kom in och blev klädd med både gamla och nya "pommler", ny ljusslinga och framför allt en julgransfot som rymmer 3,5 liter vatten. Foten köpte vi på Granngården (som har det mesta en bondfamilj behöver ) . Klappar inhandlades och maten tillagades i vanlig ordning. Den enda julinvestering jag gjorde som faktiskt störde min julefrid var ett Änglaspel som inte ville snurra och pingla så där vackert som jag tänkt. Vi hade ett sånt som plingade och snurrade hemma i min barndomsjul. Det höjde faktiskt min julstämning då. . . . Och drog ner mitt sinne nu.
Men julen går ut på samvaro. På 4:e advent kom Peo, Andreas och Jennie med familjer och åt julgröt och skinkmacka. Julaftonen firades med Peo och Andreas med respektive och barn, Simon, Farfar och Hjördis.Lunch juldagen var Jennie med familj och Andreas med Emma och Simon och åt lunch (rester från aftonen) . Aron fick "magsjuka" så den familjen fick stanna hemma. Fast där misstänker vi alltför mycket godis på julaftonskvällen . Zebastian kom lagom innan middagen , fast han hade ätit hos sin morfar.

Det blev en ny julklappsutdelning och tänk jag har nu utökat tomteparaden ytterligare denna jul .

Idag åkte Andreas och Emma hem till Skellefteå ( Universums slut enligt Siri) för Emma jobbar i eftermiddag.
Så idag är det bara LO, Zebastian och jag hemma.
Vi har ju alla ladugårdspass helgdagar så det har blivit 5 dagar på raken nu. Tänk jag har legat av mig. Stel i kroppen och ont i ryggen. Men samtidigt är det lite mysigt att vara bland korna och inte stressa sig genom passen. Det får ta den tid det tar (förutom julaftonen då jag kände det som att jag skulle behöva klona mig. Jag hade glömt att steka strömmingen, men jag hann innan middagen och missade som vanligt Kalles jul).
Den 22 kom två kalvar ( kvigor båda och kan an tänka båda två efter den köttjur vi använt till kvigor ute på ranchdriftenså vita karaktäristiska simmentalskallar på båda). Den 23 kom en till (kvigkalv seminerad med Tuffenuff) och idag den 26 nedkom ytterligare en (kvigkalv tack och lov då den också är efter semintjur Utara. De som är avelsintresserad och känner igen namnet ser att detta är en SRB alltså röd/vit).
En ko till håller på att fylla juvret men hoppas hon väntar nån dag till (garanterat nästa helg för det är ju bara 2 dagar kvar dit och så jobbar ju vi då igen.
Men för att återgå till julen så är jag så innerligt glad över att få ha tillbringat dessa dagar med dom alla. Barnbarn, söner, dotter och lånesöner och alla deras respektive, svärfar med fru, alla ni förgyller min tillvaro. Jag vill också specialnämna LO som hittade en sån fin älgjultomte till mig. Han vet precis vad jag gillar att hitta i paketen.
Men nästa jul ska jag nog dra ner lite på mattillverkningen.

Midvinternattens köld är hård

stjärnorna gnistra och glimma.

Alla sova i enslig gård

djupt under midnattstimma.

Månen vandra sin tysta ban.

Snön lyser vit på fur och gran.

Snön lyser vit på taken

endast tomten är vaken.

God fortsättning på helgen och nu siktar vi på ett Gott Nytt År 

Kallväder och botande paj

Nu kryper "kvicksilvret" neråt. Tror det börjar närma sig -20. Det  känns ganska skönt att sitta och lyssna till den torra veden som låter elden ta över och värma mig och hela huset. Och inte har vi nån snö att tala om heller. Tänk så mycket kallare -20 känns då det dessutom är mörkt och inget som återspeglar stjärnljuset. Det är visst nymåne så den lyser inte upp så där allra värst vare sig det är snö på backen eller inte.

Idag har Z varit till tandis, jag handlade lite efteråt. Jag gjorde en skinkgratäng LCHF så LO blev glad för Z är på kalas. S (vår äldre låneson) kom hem och gjorde oss sällskap en stund. Jag faktiskt "hottade" till middagen med en äppelpaj, om jag får säga det själv - riktigt god.Tänk det finns en bit kvar som kan räcka till "kvällsgodis". 

Nu sitter jag här i soffan och tycker "liiiite" synd om mig själv. Fredagkväll betyder i morgon är det jobbardag med ladugårdspass både morgon och kväll. LO och jag försöker ta de flesta röda dagar själva. så kommande helger blir låååånga för oss. Både julafton och nyårsafton är på måndagar och då blir det 2 respektive 1 röd dag till dessa veckor.

Varför det är synd om mig? Jo jag är förkyld , men mest är det hosta som gärna håller mig vaken nattetid. Är inte så roligt att kliva upp vid 7 då och kliva ut till -20 . Och hur kallt är det inte i ladugården?

Nä ska inte klaga alltför mycket. Jag trivs med att vara bonde och vill ju helst jobba med djuren. Och helgerna ger mig ju djurkontakt fullt ut, den djurkontakt jag faktiskt trodde bondeyrket skulle innehålla alla dagar.

På veckorna är det ju mest pappersjobb och hemmajobb.

Ska bli roligt att se den sist födda tjurkalven "in real Life". Pigan har visat en bild på den och jag vet ju att han är 50 % Jersey Finns det något sötare än "Jerseykalvögon" . Ska se om jag lyckas fånga den sötheten på bild i morgon. Ska i så fall vara en SKB , en sån med "vit ål" och vackra "kajalstreck" runt ögonen.

Ja ja en vanlig Hollstein får väl duga också. dom har sin charm. Nu ska jag stänga datorn och fira kvällen med en liiiiiten? bit paj.

Såg faktiskt några vackra äpplen idag på affären och fick sån längtan efter äppelpaj. Så jag övertalade mig själv att en sån behövdes. Säkert bra mot natthosta eller kanske inte. Men det är lättare att tillfriskna om man är glad. Jag får liksom barndomsvibbar av äppelpaj, som jag ofta gjorde som fredagsnöje  hemma hos mor och far. Av mysiga barndomsminnen blir man väl glad? Alltså kanske jag slipper gräslig natthosta. . . Annars får jag tänka på äppelpaj när jag är vaken i natt och glädjas åt att jag till och med kan lura mig själv att jag kan bota sjukdom. 

Pölsan (inte den berömda boken utan min hemmagjorda)

Bokföring - check. Pölsan kokt, mald och i frys - check. Nu invänta Z så att vi kan åka till staden. Han ska på kalas på fredag och så ska han väl vara lite presentabel under julhelgen . Så vi måste besöka nån klädbutik eller så. Helst vill Z ha nya varselkläder, men jag vet inte om dom passar till skinkmacka och juleljus?
Men jag fick en liten påminnelse om framtiden igår. Jag stod i kassan och skulle handla formar till pölsan. Före mig stod en snäll äldre farbror. Han hade nog handlat det som behövdes denna vecka (jag beundrade honom för jag kan upptäcka när jag kommit hem att jag glömt nått och så är det bara att hoppa in i bilen och återvända till affären, handlingslista som ska följas till punkt och pricka :P ). I alla fall så plockade han fram ICA-kortet och fel kod. . . Lika en gång till. Kassörskan satt och s att du ska ha en 4-siffrig kod. Farbrorn bytte till ett bankkort och det blev samma sak igen och igen. Såg att han började bli nervös. Men så kom han på att han hade kontanter i börsen och kunde komma ut från affären med alla varor han köpt.
Tro inte att jag kände mig stressad, jag skulle ju bara ha mina formar. . Men tanken att vi blir matade med hur bra det ska bli med en kontantlös handel. Slippa alla rån och slippa stå och räkna enkronor och andra mynt. Ja tänk så mynten tynger bakfickan (om man nu har plånboken där).
Blir så mycket enklare för affärsbiträdena och så vidare.
Jag blir faktiskt arg. ICA och COOP ( andra affärskedjor också) har full koll på om jag ofta köpet Santa Marias tacosskal eller vilken majonnässort jag helst vill ha, så dom kan skicka lockerbjudanden till mig . Då handlar jag väl där igen och så kan jag ju alltid stoppa ner fler saker i min korg.

För att inte tala om banken som kommer att ha full koll på att jag nog handlat en glass och kanske till och med en påse med polkagrisar när jag ändå var inne och tankade traktorn.
Eller handla allt på nätet???? Ja då försvinner ju alla underbara butiker. Stadskärnan får sig en rejäl törn och töms omedelbart.
Men på tal om rån. Ett regelrätt gammeldags rån, då ser man ju i alla fall skurken. Men det blir betydligt mer påtagligt och kan ju faktiskt vara dödligt farligt. Med näthandel så kan slantarna försvinna bara så där, på nått moln eller nån cyberlucka, helt oförklarligt. Nån kan hitta nått smart sätt att ta över kortnummer och mygla åt sig halva ens förmögenhet utan att man hinner ens blinka.
Jag kräver kontanterna kvar.
Nu ska jag in till staden. och titta in i en del affärer, Inget datorshoppande här inte. I morgon är det Lucia.

Kommer dagarna att räcka?

Jaha nu flög tiden iväg igen. Med för många åtaganden och schemalagda krångligheter får jag aldrig tiden som jag vill ha. Tiden som förgyller min själ.

Men jag måste visa mitt för året nyinköpta tomtepar. Blev så glad då jag stegade in på Konsum i Själevad och en av affärsjobbarna stod på en stege och ställde upp nyinkommet julpynt. Tänk där stod dom. 2018s  julinvestering. Nu ska jag bara ta och lyfta fram kartongen med alla andra som väntar ute i "julförvaringen" och ställa dom lite så där stämningsfullt borta vid pianot.

Jag har haft lite att göra då Z fyllt år. Tänk han har blivit 12 år, snart tonåring . Det har varit faktiskt 2 kalvningar. Tänk båda kossorna fick tjurkalvar.

Vi har fått skicka 4 kor till slakt och 10 kvigor åkte till uppfödare (slaktuppfödning). Nu väntar 9 tjurkalvar (avvanda och relativt fina) på att få byta "livsadress". Jag hoppas före julen i alla fall. Men det ser ut som om ladugårdsarbetet under julhelgen kommer att innebära få kalvar som ska mjölk i hink, men en hel del skrapning. Ett par kor som ska mjölkas "konventionellt" (visst låter det lite snorkigt att kalla det så?) men jag menar att dom mjölkas med gamla rörmjölkningen.

Jag blev utbjuden på lunch för en vecka sen av en go väninna som "bjudit ut" mig för att fira min födelsedag (är ju liksom ett tag sen). Att sitta på ett så lugn ställe som UH inne i Ö-vik och samtala om ditten och datten, det kan rensa en del i en stressad själ. Laxpaj med rom och gräddfil plus salladsattiraljer går inte av för hackor.

Sen slaktade vi grisar i lördags och hämtade tillbaka styckningsdetaljer i kartong på söndagen. Igår åkte vi till Granngården och fyllde på spånförrådet och några fodersäckar till höns och hund. På eftermiddagen började jag packa in vårt fläsk. Är det nån som begriper hur mycket tid det tar att packa 130 kg ???? Trots att vi hämtade grisarna 1 månad senare  än i fjol, så har grisarna vuxit riktigt bra. Inte lika stora som i fjol. Men dom har hållit jämn storlek och snittade 121 kg/gris.

Fläsklägg och sånt med ben i beslutade jag mig för att koka på en gång. Av någon anledning blir såna påsar kvar tills nästa påfyllning och dessutom kan det lätt bli "felsmak" efter ett antal månader vad det gäller just fläskben. Men som pölsa smakar det gudomligt. Håller på att koka sista grytan nu.. Tror jag kanske hinner mala i kväll ???? Eller jag kokar nog klar och så låter jag grytorna stå till i morgon. Lite ego måste jag få vara.

Jag har haft ynnesten att få vara med några av barnbarnen några stunder. Här får jag en danslektion. En annan har ju lite svårare för "modernare svängar", men deras unga ben klarar de mest konstnärliga svängar de nya ungdomliga turerna innehåller.

Ni ska se flitens lampa som lyser i grannhuset. Nu håller de på med elledningar och lampor. 

Dottern håller på med hallens väggar. . . Men efter att barnbarnen inte mått bra några dagar så blir det nog inte inflyttning före jul.

Nu ska jag kolla köttgrytan. Har jag tur är den snart klar så att jag kan gå och sova. I morgon måste jag se till att bokföringen kommer iväg ( har inte alls mycket kvar) och så blir det pölsan som ska bli klar och hamna i frysen.

Sen, kanske sen blir det tomtarnas parad. Dagarna  då jag får "jula",börjar bli färre och färre.