Nu har vi gjort bort vår semester för detta år... Vi gläds åt att få vara lediga och åka hemifrån hela 4 dagar. Betyder 3 sovmornar och dessutom hade vi helpension dessa dagar. LOs syster med familj slet och passade upp med mat och kaffe och trevliga samtalsstunder.
Vi fick hälsa på dem ute på Krokholmen, ett ställe som troligen skapades med en "guldglimt" i blicken.
Vi tog med Melia och Ice. Lättsammare sällskap på en bilresa får man leta efter. de måste ju också få ha semester. Vipp är så gammal så han trivs bäst hemma.
Z fick åka vattenskoter , först en gång bara för rent nöje. Nästa skjuts blev ett "räddningsuppdrag" för svågern och Z, då en äldre granne "villat" bort sig bland alla öar och skär. Men personen i fråga kände igen sig då han såg vår ö, fast från andra hållet. Så Livräddarna fick sig en lite längre sväng ändå.
Vi fick världens godaste grillad kyckling. Det var LOs systerdotter som skötte den . Dagen efter fick vi en härlig skjuts till Utö och där åt vi jättegoda grillade spjäll. Men det kom inte upp till samma kulinariska smaker som kycklingen, jag lovar.
Sällskapet sitter och väntar på käket. Oj så vi åt och njöt. Glassen var också smarrig.
Efter glassen strövade vi förbi alla tjusiga båtar(i flermiljonklass) som låg efter kajen. I solnedgången styrde båten hemåt. Där hemma väntade ytterligare en smakfull överraskning.... Nybakt blåbärskaka. Direktplockad på ön... Alltså inte kan man säga nej till nått sånt gott. Sen efter en stunds snack, rullade jag i säng.
Middag dag 3 blev smashburgare också nått alldeles smakfullt. Nä nu får jag sluta prata mat , jag blir ju hungrig ju. Efter dessa dagar blir det ett mer "asketiskt leverne" här hemma.
Kameran är åter nästan fylld med segelbåtar och ljuvliga havsbilder. Har spelat in en kort film med ljudet av vågskvalpet mot stranden. Tror att minst på 200 bilder är det båtar, mest med segel , men några utan. Notera tärnan som som flög in i bild på den nedre bilden. Satt och tänkte ta foton när dessa fåglar försökte fånga fisk, men jag hann bara notera att de dök snabbt ner mot vattenytan och var alldeles för sävlig med att få av linsskydd och ställa in kameran. Men denna pippi försökte nog busa med mig och bara dyka upp så här på bild.
Nån till segelbåtsbild måste jag bjuda på och så tänker jag visa finaste Migo, en Kelpie som tillhör systerdottern med familj. Tycker den nedre bilden kunde komma från "Djungelboken" eller nått sånt. grabben heter Leo och är en glad kille med massor med glimtar i ögonen.
Vi har njutit av dessa dagar. Men "underbart är kort" och plikten kallar. Bondelivet sägs ju vara en livsstil och där ingår inte att lata sig. Har inte hunnit lata mig i höet än. Brukar ju ta en stövelbild ibland.
Vi kunde ha stannat nån dag till, men man får inte nöta för mycket på bästa gästfriheten. (Baktankar för man vill ju återkomma nån gång i framtiden). Jag har laddat upp alla bilder på datorn så att jag kan sätta igång ett bildspel med bara drömbilder.
Åter till vardagen . Efter frukosten idag (kanske lite senare med) så såg jag från vår altan att det var nått på gång på sinkobetet. Jag tog kikaren och såg att det stack ut en klöv. En kortare stund senare lade kossan sig och ganska snart hade hon fött en kvigkalv. Väntade med att hämta, tills min kusin med familj kom och fick vara med om en "kalvhämtning". Tror de gillade detta. Hittade också 5 nyvärpta ägg som de fick ta med sig till frukosten i morgon.
Visst är det konstigt hur såna där "släktband" fungerar. Han är väl minst 7 år yngre än mig. Vi har inte träffats ofta men det är lika trevligt att ses och det finns alltid nått att prata om, som man kan bevara tills nästa gång man träffas.
I början på vår tripp fick vi telefonsamtal från Drängen, som berättade att en ko kalvat inne i ladugården. Men hon stod som att hon var på sinkobetet. Ibland kan man ha tur när man gör fel. Den dagen hade han ingen som kunde hjälpa honom hem om kossan kalvat där hon ansågs vara.
I morgon ska jag försöka bli bondkärring igen. Blir väl lite "papprande" och kalvningsanmälningar. Räkningar och sånt elände pockar väl också på. Men jag har lovat Siri att vi ska plocka hallon och göra goda muffins . Hallonen har mognat nått alldeles medan vi varit borta. Måste plocka för de ser ju så härliga och förväntansfulla att ta ett hopp ner i min syltgryta.
Z packade om och drog till morfar för att plocka hjortron. Det blir bara för försäljning. Vi har massor av Norrlands guld i syltform sen fjolårets plock. Då jag fick 10,6 kg "guldgodis". Man ska inte "gapa över för mycket". Fast det är svårt att hålla fingrarna i styr. Mina smaklökar älskar hjortronsylt.
"Det är skimmer i molnen och glitter i sjön det är ljus över stränder och näs".
Åååååhhh såna vackra bilder jag har på näthinnan (och på datorn) till vintern att värma mig med.