Det har varit "radiotystnad" länge från mig .

 Juldagens förmiddag och jag sätter mig vid datorn igen... Lite drygt 2 månader har gått sen jag skrev sist.. Har varit sjuk och trött hela tiden sen dess. Omotiverad att göra nått överhuvudtaget. 

Den här tiden har gått åt till Ice. I slutet av oktober var vi till veterinären, då hon haltade och hennes ena kullsyskon hade fått konstaterat OCD lite varstans i lederna. 

Vi fick tid för att göra en CT-röntgen i Sundsvall. Den tiden fick vi skjuta fram då förkylning härjade både hos mig och LO. Så det blev den 24/11 vi åkte ner. Ice hade OCD ganska rejält i höger bog, mycket lite på vänster sida, men inget i armbågar.

Medan Ice blev CT-röntgad for LO och jag till IKEA och Biltema. Gäller ju att passa på då man är i en större stad med ett större affärsutbud.....

Men det skulle jag inte ha gjort, för jag hamnade på akuten med bröstsmärta och högt blodtryck.

Fick ligga hela natten på en halkig brits kopplad till EKG-maskinen. Sov ca 10 minuter totalt. Tack och lov sa dottern till att jag skulle ta "lyssnar-lurarna" med mig. Så jag låg och lyssnade på nästen hela Calima av Gabriella Ullsten Westin... Hade väl ca 7 timmar kvar. Men jag förstår att det bara var trötthet efter Sundsvallsresan. Denna förkylning har egentligen bara resulterat i en enorm utmattning. Och jag försökte förklara för LO att Biltema är inget för mig , jag blir alldeles knäckt av att gå bland verktyg och bildelar (IKEA-besöket hade inget med min utmattning att göra ....Eller????)

Men inget fel på hjärtat i alla fall.

Vi åkte upp till Östersund för operation av Ice högra bog. Tog in på hotell kvällen innan då hunden skulle vara inlämnad ca 7.45.

Jag påbörjade en enkel virkning, men et blev bara några varv. Ska fortsätta så fort jag sätter mig i TV-fåtöljen (och jag slutar somna sittandes).

Hämtade en ganska groggy hund och åkte hemåt i rask takt. Vi gjorde inget särskilt i Östersund utan stannade på hotellrummet och passade på att vila.

Sen gjorde jag nått jag alltid drömt om.... Jag (läs vi) köpte ett rånjärn. Min mamma och min svärmor gjorde ofta rullrån, goda och spröda. När mina och systers barn blev lite större så gav min mor ett rånjärn var i julklapp. Min syster brukade låna mors järn och då mor dog så var det ju nära till hands att hon övertog det järnet..... Men jag hade inget. Syster har gjort rån åt mig några år. Men det var ju en dröm som jag närt.

Men vilket recept skulle jag välja? Kontaktade syster och där fick jag två recept ett norskt, som hon fått på senare år och använt, samt mors. Så frågade jag svägerskan om svärmors recept och det damp ner i message-korgen snabbt. Jag gjorde en sats av var. Så blev det provsmakning och än så länge har jag fått svar av några för att bedöma vilken sort jag ska göra till mitt. Det lutar åt svärmors, för det innehåller vaniljsocker och får en lite knäckigare smak. Men mors var enkla att grädda, lite hållfastare och gav 10 st rullrån mer än de andra. Man kanske skulle kunna byta ut lite socker i den och tillsätta vaniljsocker istället? Blir en omgång test till .

Som ni förstår har jag inte orkat med mycket ladugårdsarbete. Eventuellt har jag skött papper och sånt elände. Men mycket mer än så ute "på golvet" har det inte blivit . Knappt så jag orkat mata hönsen.

Nu hoppas jag att det är på rätt väg. Jag vilar och så gör jag nån städning eller bakar nått... Vilar och lagar mat... Vilar och somnar framför TVn... Eventuellt startar jag en tvättmaskin fast det blir mer sällan.

Igår var det julafton och den firade vi hos Jennie och Erik. Ni får bara se den kalla delen av julmaten. Allt varmt stod bredvid på bänken. Janssons, omelett, revbensspjäll, prinskorv, köttbullar. Ja ni vet , allt sånt man bara måste ha för att man ska fira en glad jul. Ja och några tomtar måste jag ju ha framme. Ingen jul utan dessa...

Lite trött men glad ändå. Helgen sköter sig själv och jag behöver bara hänga med.

God fortsättning till var och en.

Bondesjälen ropar efter lite uppskattning.

 Ja inte är jag speciellt aktiv här inte. Men då makten ( enligt Maktbarometern 2023) har en svensk humorgrupp JLC som första namn på den skalan och det närmaste jag hittar som , åtminstone namnet, kunde härledas till nått med jordbruksanknytning är Dyngbaggegalan på plats 45???? Fast det har heller inte nått med bondeliv och gröna tankar att göra. Är det nån idé att försöka påverka ?

Bondeliv är inte så "inne" just nu. Ta till exempel ICA som tänker börja sälja fabrikstillverkat kött???? Att det varit skottpengar på bönder länge det vet jag. Men hur skulle vårt landskap se ut om alla bönder slutar? Vem inbillar sig att bonden fortsätter att hålla efter sly och vildvuxna ängar? Varför ska bonden hålla nötkreatur och gris i och med att kött inte ska vara på matsedeln? Ska naturbeten försvinna då inga, märk väl INGA nötkreatur är klarar uteliv över vintern. Och grisar är väl i såna fall vildsvin som kommer att ströva fritt. Varför ska bonden fortsätta att slita och arbeta 24/7 då de inte uppskattas och kan få en något så när överlevnadslön?

Jag fick en fråga i helgen av min dotter :- Om du (alltså jag) inte skulle blivit bonde vad skulle du ha gjort då? Tänk jag kunde inte svara, för jag har alltid velat bli jordbrukare.  Det vill säga , jag kanske har haft ett kall????? Jag ska hjälpa svensk befolkning att få mat för dagen så att de kan ha andra arbeten som håller uppe svensk BNP, svensk skola, svensk sjukvård..... Jag har velat ha djur omkring mig och framför allt härliga kor och mysiga grisar. Men idag känns det inte uppskattat...

Nog med gnäll!!!!!! Jag har fått ha mitt drömyrke och det kanske är få förunnat... (Tror det fnns en bondesjäl inom många som de döljer) Och jag ger inte upp än. Men hur kan man överhuvud taget tro att datatillverkad mat ska klara världssvälten och klimatet det är mig en gåta.....

För två helger sen firade vi alla våra oktoberfödda. Andreas den 4 (ska man skriva hur gammal han blev?) , Albin den 10 ( och han blev tonåring ?) och så Ingrid och Agnes den 16 som fyllde 4 år.

Jag fick upp flaggan såklart. Blev paket och tårta till alla.

Helgen efter (alltså förra helgen 14/10 ) blev det vallhundstävling. Melia visade sig på styva linan och fixade en Godkänd-vallhundsstämpel i sitt papper och ett fint diplom som vi ska sätta på väggen. Väldigt stota är vi över vår lilla söta Melia

Söndag blev det sånggudstjänst i Själevads kyrka. Siri sjunger i en barnkör och vi var där och lyssnade. Första psalmen kan jag utantill.... Yrkesskada sedan urminnes tider. Men jag har för mig att det fanns en asterix , vilket betydde att man skulle kliva upp när man sjöng den... Fast det var ju under förra århundradet förstås. Allt görs om, så även kyrkliga ritualer.

I måndags plockade vi hem två kviggrupper för dräktighetsundersökning. Vi undersökte även några kor. 12 kor var garanterat dräktiga och så blev det några frågetecken som vi provar nästa gång. 14 kvigor från båda, en från Bredånger och en som betat nere vid stranden undersöktes. 9 är kvar som gått på strandbetet då de träffade tjuren i mitten på augusti. Misstänker att de också är dräktiga också. Jag morskade till mig och sa att alla som var tomma skulle få åka slaktbil. Men alla blir kvar då alla var dräktiga.

Nu håller vi på med att få in de som har kort tid kvar på dräktigheten.

Nu har helgen gått och vi jobbade jag, LO och Z. Konstaterade snabbt att två kossor tänkte kalva snart. En trodde jag skulle ta och klämma fram en kalv redan i söndags. Men mycket riktigt kalvade en av dessa nu idag. Det blev visst en tjurkalv. Undra när den andra damen tänker kalva? Och en tredje som ska hämtas hem från ett bete lite längre bort. Fast hon har inte börjat fylla nått juver än. Vi har avvänjt en drös med kalvar (några tjurkalvar som ska säljas)  så just nu är det en lagom mängd mjölkdrickare. 

Jag ska påbörja månadsbokföringen igen . Försöker att få igång "papprandet" i slutet på månaden så att jag slipper sitta sent den 12:e och banna mig själv för att jag alltid är sent ute.

Så här är det att vara bonde. Dagens 8 arbetstimmar  (som många andra yrken har schemalagda) räcker sällan till. Det beskrivs ju som en livsstil. Jag håller med. Få yrken tänjer ut arbetsdagen för att det händer nått oplanerat. Tänk om en ko kalvar och det måste kallas på veterinär sent en lördagkväll. Veterinären har jour och bonden som just avslutat ladugårdpasset fortsätter att jobba på. Det går inte att hävda att hans/hennes  8 timmars dag slutade för 3 timmar sen och då företaget inte vill betala övertid så är det bara att stänga dörren. 

Nä när veterinären gjort sitt välbehövliga arbete så måste bonden se till att boxen är ren så att ko och kalv kan ligga och vila sig samt se till att kalven får i sig mat. Sen kan det passa med en snabb runda med gödselskrapan ute i lösdriften och så hittar bonden mer jobb och får gå och lägga sig, som vanligt, sent. Så ringer väckarklockan nästa morgon i gryningen (eller vilken tid den nu står på) och det är bara att kliva upp och ta tag i den dagen.

Nu är jag tillbaka igen till lite gnäll. Men jag klagar inte över arbetsbördan.... Den är självvald.... Men lite uppskattning från övrigt samhälle skulle sitta gott. Slippa den förnedrande känslan att jag som bonde plågar mina älskade kossor. Stressar dem att producera allt för mycket och dessutom giftig mat. Att höra att "dataprintad" mat ska vara nyttigare är kokt oxbringa , senap och härlig rotmos, det gör ont i min bondesjäl.

Djurliv och en begravning

 Lördag förmiddag och det är väldans lugnt just nu. Har helgpass och det känns bara bra. Låter fånigt men jag gillar att vara bland våra nötkreatur. Har mjölkat 2 kor och matat 27 kalvar. Jag har plockat ägg och matat hönsen. Efter lunch ska jag ta itu med fåren och så blir det en ny vända med kalvar och kor. Middagen blir efter em-passet på grund av att det är MoDo-match  klockan 18.00.

Vi började morgonen med att hämta hem 13 rymlingar. De två vita på den nedre bilden stannade kvar i hagen , medan de andra hade brakat genom stängslet och tagit sig bort till sinkohagen på andra sidan ladugården. Jag undrar varför? Det var kört nyslaget gräs åt dem igår så mat fanns. Där nere vid Moälvens strand brukar det inte finnas några större rovdjur vad jag vet.

På vägen hem blev jag stoppad av denna katt som älskar att åka bil om det så är bara uppför backen. Hon skulle kunna åka hur långt som helst tror jag. Men det är lite svårt att köra då hon måste krama bilratten . Kissongen (hon är nog bortåt 15 år)  har alltid älskat att åka bil av någon anledning. Man bara öppnar bildörren och frågar (vilket knappast behövs) "Vill du åka med"? Och katten skuttar in i bilen hur enkelt som helst.

Jag har provat med nån annan av katterna med resultat att jag fått rivna ben.

Igår var vi på en begravning. Det var en bondfru (hon hade en egen karriär inom ett annat yrke, men jag titulerar henne ändå som bondfru) som vi känner, som avlidit. Begravningar kan vara tunga och dystra. Men denna var annorlunda. Minst 150 kom till kyrkan och där var det psalmsång och vacker solosång - "Haleluja" med vackraste gitarrkomp . Avskedstagandet vid kistan tog tid då många ville hedra med en blomma och tysta hälsningar. Många tårar såklart, men tillslut vilade kistan på ett hav av rosor.

Sen gick alla till Församlingshemmet för Minnesstund. Där blev det lite annorlunda genom att det bjöds på Buffé och gott fika efteråt. Denna bondfru  påstods inte ha ordet "lagom" i sitt vokabulär utan gjorde allt med mer än hela hjärtat och allt gjordes så det räckte och blev över. Så buffén fick gestalta hennes vilja.

Jag åkte från denna minnesstund med ett litet leende på läpparna och kände allt som en ljus begravning av en människa som betytt mycket och gjort mycket gott för många.

 Många deltagare berättade och delade med sig av de allra vackraste minnen som kanske blir en tröst att ta fram när vardagen utan henne kommer. Många varma tankar till hennes familj och anhöriga, som gjort detta avsked så vackert.

Åter till min vardag. Ska alldeles strax ta mig ner till em-passet, men jag måste dela med mig bilder på de 2 kalvar som fötts två tjurar om jag inte missminner mig. Den övre har sånt vackert hjärta i pannan eller hur?

Efter en kopp kaffe och en god Ungherre (ja så heter kakan) så tar jag mig neråt. Måste ju ladda inför kvällens hockeymatch MoDo - Timrå.... En match som förhoppningsvis "inte går av för hackor".

Vi väntar och längtar, (nästan i alla fall), önskar och ber

Nu måste det sluta regna , vi vill börja köra 2:a skörd ensilage. Dit ska en massa hektar med nysådd vall. Sådd i våras såklart men nu har den vuxit så att vi skulle kunna skörda . Men då det regnat så "infernaliskt" så kör vi sönder dessa åkrar , med följd att de måste plöjas och sås om nästa år.

I morse  visade det sig att vädret skulle bli bra. Andreas, Emma och tvillingtöserna landade här igår eftermiddag och åt frukost i morse och åkte sen vidare hem till Skellefteå. De skulle bara hämta hunden som varit hos oss medan de varit å Öland.

Det hotas ju med mer och massor med regn till veckan så någon 2:a skörd får nog dröja några dagar till. Men finvädret måste tas omhand... Så vi fixade en kycklingsallad, kokade kaffe till termosen och packade utflyktskorgen. 

Tur vi har två båtar. Vi drog iväg nerför älven mot Själevads kyrka.

 Vi fikade på en badplats som heter Kärringberget. Ligger strax före kyrkan från vårt håll. Sen körde vi vidare nerför älven mot Veckefjärden och golfbanan.

Detta fågeltorn påminde mig om vad som hände den 18/8 för 10 år sen. Då promenerade jag dit, väldigt sorgsen. Min mamma somnade in den dagen på morgonen. Ko 2176 kalvade en kvigkalv och jag skulle ringa henne och berätta (som jag alltid gjorde) om detta....

Tiden går, men jag har henne i tanken varje dag. Saknar ? Ja mycket. Vi brukade prata på telefonen flera gånger varje dag, om än det ena och än det andra. Har många anekdoter, uttryck och historier hon berättade.... Undra hur mycket hon gillat alla sina avkommor? Hon har 5 barnbarn och  11 barnbarnsbarn .  Men dagen till ära blommar mina "Oxtungor", "Elefanttungor", "Målarpenslar", "Rakborstar" eller vilka namn dessa blommor nu har. Min mor tog skott från sitt föräldrahem när hon flyttade  och gifte sig. Sen har dessa blommor ynglat av sig. Jag har faktiskt köpt ny jord alldeles nyss, så att jag kan dela på de jag har.

Får väl berätta om kalvningar här istället. dessa två kalvar kom för en vecka sen. Vi har ju haft 2 sinkor uppe hos och (Parkarbetare kallar Andreas dessa, mycket passande).

De har ätit och trampat till vår lövskog, som vi har mellan vårt hus och järnvägen. En av dessa fick alltså en kalv. Då tog vi in båda två i ladugården. En kan ju inte vara ensam i hagen. 

När vi väl fått in dessa så ser vi att en ko på sinbetet också har fått en kalv. Så det var bara att knalla iväg dit och plocka hem även dessa två (kon och hennes kalv alltså). Båda kalvarna fick känna på härligt regn. Men solen sken när vi hämtade (nästan i alla fall).

Åkte förbi sinkobetet idag och noterade två nya relativt välfyllda juver. Kanske blir det påfyllning nu i helgen.

Men som sagt både före och efter kalvningarna så har det regnat. Vi har nog fått drygt 100 mm på knappt en vecka....

Det behövs såna här dagar som man kan sitta och värma sig med allt medan regnet faller utanför. 

Till veckan ska vi börja med att ta itu med ny personalrekrytering. Och hoppas, hoppas, hoppas att väder-apparna har fel och det blir uppehåll i flera veckor..... Vi vill börja skörda.... NUUUUUUUU.

Lite tröstätning får man väl ändå unna sig. En solig dag som denna.... Jag lovar barnen åt mest.... Men sura flaskor och kolafudge är svåra att motstå....

Augusti månad börjar blött.

 Från och med 1 augusti får vi 4 öre/liter mindre för vår mjölk. Men nu lovas det inga fler sänkningar i år??? Kan bara hoppas på det. Det börjar  minsann svida  bland räkenskaperna.

Hörde på TVn för några dagar sen en förklaring till varför chefer och politiker måste få höjda månadslöner , (även om deras tidigare har löner är nått som en vanlig svensk medborgare bara kan drömma om ens som fler-årslön). Förklaringen är att man måste betala höga löner för att få rätt kompetens????

Nu är jag tillbaka till mitt eget yrke, att vara bonde och  fixa käket till allt och alla helt efter den svenska konstens alla regler och förordningar. Vi får ju rätta oss efter hur handeln vill ha det. Om handeln inte vill betala det begärda priset för mejeri- och kött-produkter , så förhandlar de fram lägre pris.  (Kanske?) under hot att det finns en massa varor på världsmarknaden till betydligt lägre produktionspris. Då finns inga garantier och lagar för klimatkompensering och dold medicinanvändning på samma sätt som våra svenska lagar. 

Willys och Lidl ökar sin marknad, för de erbjuder bättre och lägre priser på många varor jämfört med ICA och COOP. Många varor är ju import och även deras egna varumärken håller de hårt på. Jag brukar fundera var dessa "egna varumärken" tillverkas? Har de en bondgård ute på lagret eller strövar en stor boskapsjord inne i personalutrymmet? Jag vet att det är våra egna mejerier som "sålt sin själ" och hjälper till med viss tillverkning av affärernas egna mejerivaror och dylikt. NM icke att förglömma. Men hur ska mejerierna annars överleva? Tyvärr behöver mejerierna inkomst och måste "tumma på" sitt egna varunamn för att överhuvudtaget få komma in i affärerna. Ost går alldeles utmärkt att producera utomlands och transportera in till svenska affärshyllor. Vi skickar ju kött till förädling utomlands och då är köttet svenskt (men packat och förädlat i nåt land långt bort i stan) . Det enda som blir lite svårare är ju K-mjölken och fil, som bör vara färskvara. Och dessa varor minskar i försäljning av någon anledning. Kanske priset ställer till det, jag vet inte. Färre dricker mjölk och många statliga institutioner  (typ skolor) drar ner på mjölkinköpet .

Kära konsumenter, tänk på detta när ni står och ska handla er mat. Er nära bonde kanske måste slå igen på grund av dålig lönsamhet. Jobbar man 24/7 året runt så vore det trevligt att få känna att nån lön för mödan har man allt. Inte ska bonden behöva "gnaga på inredningen eller tugga båspallmattor" för att klara sin mat för dagen. 

För att vara bonde behövs kunskap på många områden. Bonden ska kunna vara djurskötare, veterinär, maskinreparatör, maskinförare, agronom, bokförare, chef, ha koll på alla lagar både gamla och nya och en hel del uppgifter till..... Vara VD på ett företag (typ Vattenfall, BAE, Matvaruhandeln och massor av andra företagstyper)  räcker med kompetens inom det området. Dessa behöver, till exempel, inte själva ut i skog och mark och dra ledningar eller fälla skogen. 

Jo bonden kan ta in extern kompetens, men då ska han/hon ha råd att betala konsultarvodet. Av nån anledning har konsulter rätt att höja sin lön  grund av ökade omkostnader...... Som bonden inte kan utan han/hon ska stå med mössan i hand och få veta att livsmedelskedjorna anser att de har så stora omkostnader att råvarupriset måste sänkas... Sen om affären sänker sitt utpris till konsument vet jag inte.

Bonden är den enda yrkesgrupp som inte kan hävda att den egna levnadsstandarden är under existensminimum... Nä bonden "lever ju med livskvalitet".

Suttit och studerat mitt foto med regnbågen vid vår ladugård... Visst slutar den precis i fodersilon? Undra om den är nyfylld, för då är det en hel del "slantar" där?

Vi har nog bara fått känna på ytterkanten av orkanen Hans. Det har regnat störtskurar en del och just nu blåser det rejält. Men med en nyinköpt glasdörr (skjutdörrar) mot poolen kan man sitta i lugn och ro på altanen och njuta av skådespelet och lyssna till asplövens dallrande. Men nu skiner solen mellan molnen.

3 augusti firade vi 38 år som äkta makar så då bjöds det på tårta och flaggan åkte upp. Var sån tur att Skellefteåborna åkte förbi och fick tårta de med. Tråkigt bara att våra A-barnbarn (Albin, Axel och Aron) inte var hemma. 

Men annars har det varit en hel del jobb med att rädda de åkrar vi slagit för att använda till strö ute i ranchdriften.(Tycker det låter så coolt att skriva ranchdrift. Ha ha). 

Idag har vi räknat foder och planerat slakt framöver. Undra om vi skulle ta och köpa in några kvigor som kalvar i november-december? Har lite kalvningar då. 

Ett par, tre kor har kalvat sen vi kom hem och nu står vi och väntar på att få så pass bra väder att vi kan dra igång 2:a skörden. Det är ganska blött för nog har det kommit bortåt en 70 mm blöta på nån vecka. Inte allra värst, det är ingen översvämning här hos oss i alla fall, som jag hör det är på andra håll i landet. Men "årsplöjda" lägdor gillar inte tunga traktorer med dito vagnar. Och kör man sönder en 1:a årsvall så måste den nog plöjas om utifall man inte vill studsa i taket så att njurar och mage flyttar sig till fel ställe, nästa år man kör.

Som jag säger, det är inte bara att vara bonde att "livsnjuta" och känna allt som ett "kall". Bonden måste tänka framåt flera år och planera nästa drag långt i förväg, för att få bästa resultat. Industrin kan slå stopp och vända på en 5-öring när de stöter på alltför stora problem. (Liten överdrift jag vet). Är det ingen efterfrågan på deras tillverkning, så antingen ändrar man inriktning eller lägger ner. Men VDn, med stor kompetens, behöver inte stå för dessa kostnader. De har planerat in fallskärmar och dylikt. Bonden däremot kan få "plikta med hela sitt livsinkomst framgent" utifall jordbruket läggs ner.

VD, politiker och andra som måste ha höga löner efter sin enorma kompetens, skulle inte klara sig utan mat från bönder som verkligen inte kompetens-kompenseras. 

Mina små glädjespridare... Fast mycket händer runt dom. Mat och bus och skit och så sover de så gott.

Nä nu ska jag faktiskt ta itu med middagen. Välplanerad som jag är gjorde vi många laxpaket igår och kokade en del potatis extra, så det är bara att värma upp på grillen. Vet ju att foderräkningen tar ganska lång tid. Är ju många kor att gå igenom, som ska ha sin individuella matranson.

I morgon och några dagar framåt kommer näta planering.... 10 - 12/ 8....

Med Lars , Susanna , Klara skall sommaren fara ???? Har just upplevt årets första tropiska natt (över 20 grader hela dygnet)  så det känns svårt att förstå.

Min alldeles förträffliga bond-semester.

 Nu har vi gjort bort vår semester för detta år... Vi gläds åt att få vara lediga och åka hemifrån hela 4 dagar. Betyder 3 sovmornar och dessutom hade vi helpension dessa dagar. LOs syster med familj slet och passade upp med mat och kaffe och trevliga samtalsstunder.

Vi fick hälsa på dem ute på Krokholmen, ett ställe som troligen skapades med en "guldglimt" i blicken.

Vi tog med Melia och Ice. Lättsammare sällskap på en bilresa får man leta efter. de måste ju också få ha semester. Vipp är så gammal så han trivs bäst hemma.

Z fick åka vattenskoter , först en gång bara för rent nöje. Nästa skjuts blev ett "räddningsuppdrag" för svågern och Z, då en äldre granne "villat" bort sig bland alla öar och skär. Men personen i fråga kände igen sig då han såg vår ö, fast från andra hållet. Så Livräddarna fick sig en lite längre sväng ändå.

Vi fick världens godaste grillad kyckling. Det var LOs systerdotter som skötte den . Dagen efter fick vi en härlig skjuts till Utö och där åt vi jättegoda grillade spjäll. Men det kom inte upp till samma kulinariska smaker som kycklingen, jag lovar. 

Sällskapet sitter och väntar på käket. Oj så vi åt och njöt. Glassen var också smarrig. 

 Efter glassen strövade vi förbi alla tjusiga båtar(i flermiljonklass) som låg efter kajen. I solnedgången styrde båten hemåt. Där hemma väntade ytterligare en smakfull överraskning.... Nybakt blåbärskaka. Direktplockad på ön... Alltså inte kan man säga nej till nått sånt gott. Sen efter en stunds snack, rullade jag i säng.

Middag dag 3 blev smashburgare också nått alldeles smakfullt. Nä nu får jag sluta prata mat , jag blir ju hungrig ju. Efter dessa dagar blir det ett mer "asketiskt leverne" här hemma.

Kameran är åter nästan fylld med segelbåtar och ljuvliga havsbilder. Har spelat in en kort film med ljudet av vågskvalpet mot stranden. Tror att minst på 200 bilder är det båtar, mest med segel , men några utan. Notera tärnan som som flög in i bild på den nedre bilden. Satt och tänkte ta foton när dessa fåglar försökte fånga fisk, men jag hann bara notera att de dök snabbt ner mot vattenytan och var alldeles för sävlig med att få av linsskydd och ställa in kameran. Men denna pippi försökte nog busa med mig och bara dyka upp så här på bild.

Nån till segelbåtsbild måste jag bjuda på och så tänker jag visa finaste Migo, en Kelpie som tillhör systerdottern med familj. Tycker den nedre bilden kunde komma från "Djungelboken" eller nått sånt. grabben heter Leo och är en glad kille med massor med glimtar i ögonen.

Vi har njutit av dessa dagar. Men "underbart är kort"  och plikten kallar. Bondelivet sägs ju vara en livsstil och där ingår inte att lata sig. Har inte hunnit lata mig i höet än. Brukar ju ta en stövelbild ibland. 

Vi kunde ha stannat nån dag till, men man får inte nöta för mycket på bästa gästfriheten. (Baktankar för man vill ju återkomma nån gång i framtiden). Jag har laddat upp alla bilder på datorn så att jag kan sätta igång ett bildspel med bara drömbilder.

Åter till vardagen . Efter frukosten idag (kanske lite senare med) så såg jag från vår altan att det var nått på gång på sinkobetet. Jag tog kikaren och såg att det stack ut en klöv. En kortare stund senare lade kossan sig och ganska snart hade hon fött en kvigkalv. Väntade med att hämta, tills min kusin  med familj kom och fick vara med om en "kalvhämtning". Tror de gillade detta. Hittade också 5 nyvärpta ägg som de fick ta med sig till frukosten i morgon.

Visst är det konstigt hur såna där "släktband" fungerar. Han är väl minst 7 år yngre än mig. Vi har inte träffats ofta men det är lika trevligt att ses och det finns alltid nått att prata om, som man kan bevara tills nästa gång man träffas.

I början på vår tripp fick vi telefonsamtal från Drängen, som berättade att en ko kalvat inne i ladugården. Men hon stod som att hon var på sinkobetet. Ibland kan man ha tur när man gör fel. Den dagen hade han ingen som kunde hjälpa honom hem om kossan kalvat där hon ansågs vara.

I morgon ska jag försöka bli bondkärring igen. Blir väl lite "papprande" och kalvningsanmälningar. Räkningar och sånt elände pockar väl också på. Men jag har lovat Siri att vi ska plocka hallon och göra goda muffins . Hallonen har mognat nått alldeles medan vi varit borta. Måste plocka för de ser ju så härliga och förväntansfulla att ta ett hopp ner i min syltgryta.

 Z packade om och drog till morfar för att plocka hjortron. Det blir bara för försäljning. Vi har massor av Norrlands guld i syltform sen fjolårets plock. Då jag fick 10,6 kg "guldgodis". Man ska inte "gapa över för mycket". Fast det är svårt att hålla fingrarna i styr. Mina smaklökar älskar hjortronsylt.

"Det är skimmer i molnen och glitter i sjön det är ljus över stränder och näs". 

Åååååhhh såna vackra bilder jag har på näthinnan   (och på datorn) till vintern att värma mig med.